En ny enkät från det nordiska Gränshinderrådet visar att nästan fyra av fem av personer bosatta i nordiska gränsregioner upplever att deras möjlighet att röra sig över gränserna har inskränkts i mycket hög grad under pandemin. Det är en ökning med 17 procentenheter under det senaste halvåret.
Enkätsvaren som ger ett underkänt betyg till det nordiska samarbetet under pandemin, behandlades av rådet under Ålandsmötet.
I ett pressmeddelande skriver man att fyra av fem svarande i den senaste enkäten uppger att myndigheternas information kring covid-19 är motstridig.
Nio av tio svarande tycker att ländernas olika restriktioner skapar oro, och 75 procent uppger alltså att deras mobilitet över gränserna har inskränkts i en mycket hög grad.
Ökande problem med karantän
Enkäten är en uppföljning på två tidigare enkäter från Gränshinderrådet. De tidigare enkäterna genomfördes i maj-juni 2020 samt i december samma år.
Andelen personer som upplever problem med karantänsregler ökar också jämfört med föregående enkät. Nu säger 79 procent att reglerna besvärar dem, i jämförelse med 61 procent i december 2020.
Gränshinderrådets ordförande, Kimmo Sasi, säger i pressmeddelandet att han inte kan ge något gott betyg till det nordiska samarbetet i åtgärderna kring pandemin.
– Men vi jobbar aktivt i Gränshinderrådet för att identifiera och lösa störningar.
En överväldigande majoritet av de 2.105 svarande personerna oroas över att inte få träffa sin familj på andra sidan gränsen, och över 60 procent upplever en ökad oro av gränskontrollerna, kan man utläsa av enkäten.
Enkäterna har i huvudsak riktats till gränsregioner mellan Danmark-Sverige, Finland-Norge, Finland-Sverige och Norge-Sverige. Men i den senaste enkäten kunde svarsgivarna även välja Åland-Sverige som region. Drygt nio procent av de svarande valde en annan gränsregion än de färdigifyllda.
Stark misstro mot samarbetet
Kommunikationssamordnare Gunnar Westerholm på landskapsregeringen representerade Åland på Gränshinderrådets möte på tisdagen. Och enligt honom diskuterades enkäten mest på ett generellt plan under mötet.
– Vi konstaterade att det finns en misstro mot hur samarbetet har fungerat och att många har varit kritiska främst till skattefrågor, säger han.
Kritiken och frågeställningen som lyftes upp gäller bland annat var medborgare som under pandemin har jobbat på distans, men suttit i ett annat land än hemlandet, ska betala skatt.
– Ett direkt förslag under mötet lydde att titta över det nordiska skatteavtalet som börjar bli gammalt och daterat, säger han på tisdagskvällen.
I övrigt handlade mötet till stor del, enligt Gunnar Westerholm, om Gränshinderrådets nya mandat från årsskiftet 2021-2022.
– Där ingår bland annat vilken roll rådet ska ha i framtida krissituationer.
