Arbetsmarknadsbarometern 2022 är en prognos för hur rekryteringsläget på den åländska arbetsmarknaden kommer att se ut fram till våren 2023. Det är Ålands statistik- och utredningsbyrå som gjort den på uppdrag av landskapsregeringen och AMS.

Enligt Åsub präglas utvecklingen på arbetsmarknaden under perioden våren 2022 till våren 2023 av en fortsatt volymtillväxt och ett ökat rekryteringsbehov jämfört med året innan. I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym öka med 239 årsverken, eller 2,0 procent.

Ökningen sker inom både den privata och offentliga sektorn. Inom den privata sektorn förväntas en ökning med 197 årsverken i år och inom den offentliga sektorn väntas en ökning med motsvarande 42 årsverken.

Det totala rekryteringsbehovet på den åländska arbetsmarknaden motsvarar i år 1.208 årsverken eller 10,1 procent av arbetsstyrkan. Det kan jämföras med 878 årsverken eller 7,2 procent av arbetsstyrkan för ett år sedan, skriver Åsub.

Cirka 350 går i pension

Den sammanlagda yrkesgruppen service- och försäljningspersonal är den mest efterfrågade yrkesgruppen. I år förväntas efterfrågan på service- och försäljningspersonal motsvara 318 årsverken, vilket ligger på samma nivå som i fjol. Den näst mest efterfrågade yrkesgruppen i år är specialister.

I några branscher inom det privata näringslivet har förväntningarna på personalstyrkans tillväxt svängt från positiva i fjol till negativa i år. Till dessa branscher hör primärnäringar, livsmedelsindustri och bygg.

Yrkesinriktningar som är svåra att få tag på för arbetsgivarna inom landskapssektorn är bland annat specialsakkunniga och chefer.

Från den kommunala sektorn framhålls bland annat yrken inom vård och omsorg som svårrekryterade. Inom den statliga sektorn bedöms enstaka yrkesgrupper som ingenjörer och juridiska specialister bli svårast att få tag på.

Cirka 340–350 personer förväntas gå i pension både innevarande år och nästkommande år, skriver Åsub.