Den demografiska utvecklingen är en utmaning för näst intill alla regeringar i industriländer. Åland är inget undantag. När allt fler lever allt längre ökar trycket på äldreomsorg och sjukvård. Behovet av vårdplatser ökar, behovet av personal likaså.
I tisdags beslöt socialminister Wille Valve att sända en lagpromemoria om ”stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre” till lagberedningen.
Lite diskussion
I den ska äldreomsorgen regleras, men pm:et beskriver också med all önskvärd tydlighet vilka stora utmaningar det åländska samhället – landskapet och kommunerna – står inför de kommande decennierna.
– Det här är den största frågan vi har framför oss. Egentligen är det förvånansvärt lite vi diskuterar det här politiskt. Den här landskapslagen bygger en grund för att vi ska kunna ta oss an den här utmaningen.
Landskapsregeringen (LR)  valde bort att kopiera Finlands lag, för att i stället skriva en egen lag baserad på den finländska.
–  En fulltextlag är det vettigaste för då kan vi anpassa den och ha mer ambitioner än i riket. Det här är en pusselbit bland flera. Parallellt med den här jobbar vi också med behörighetsvillkor för personalen och socialvårdslagen, säger Wille Valve.
I pm:et beskrivs utmaningarna framöver. Det kanske påtagligaste är uppgiften om att antalet ålänningar i åldern 75 år och äldre kommer att stiga från dagens 2.500 till över 5.000 år 2037. Det kommer leda till en fördyrad vård i kommunerna.
Stora reformer
LR skriver: ”Den ökande andelen äldre ger ekonomiska konsekvenser och leder till kostnadsökningar för de åländska kommunerna”. För att finansiera dessa utgiftsökningar radar LR upp ett antal reformer som i grunden ändrar på samhällsstrukturen. Dessa föreslogs av högskolans rektor, Edvard Johansson, redan i våras (se faksimil). De mest påtagliga förslagen är: slopat hemvårdsstöd för att få fler unga kvinnor i arbete, borttagande av alterneringsledighetsreformen och  begränsningar av möjligheten till förtidspension.
En skatteväxling, där inkomstskatten sänks och fastighetsskatten höjs, beskrivs också för att gynna de som arbetar.
– Jag funderade över hur tydliga vi skulle vara, men vi har valt den tydliga linjen. Men man får väl också beakta den tydligheten lite som en vision. Det är inte säkert att det blir exakt så, men vi vill vara väldigt tydliga med vad vi har framför oss.
Politiskt får man väl se det här som sprängstoff?
– Det kan man i och för sig. Å andra sidan, går man två år tillbaka i tiden så finns i regeringsprogrammet en skrivning där vi pekar på vikten av äldreomsorg, att det här är av nationalekonomisk betydelse.
– Hela linjen har vi varit ganska modiga på det här området. Men vi ser att vi måste börja prata om det.
Tror du att du får med alla? Ditt parti, till exempel, tycker ju om hemvårdsstödet.
– Vi gillar hemvårdsstödet. Nu finns det ju inget konkret förslag i det här att stryka hemvårdsstödet. Det vi från mitt parti har framhållit har varit att närståendestödet ska vara minst lika bra betalt som hemvårdsstödet. Men på allvar finns det inget förslag att avskaffa hemvårdsstödet, utan det här är mer att lyfta fram utmaningarna vi står inför.
Du tror inte att lagen riskerar att fastna i just det att ni är öppna och modiga? Debatten handlar ju ofta om detaljerna.
– Det är lätt hänt att debatten kör i diket, men jag ser det här mer som ”backcasting”-processerna som vi håller på med i hållbarhetsarbetet där vi tar sikte på ett långt mål. Då kan det dyka upp en del obekväma saker på vägen, men det är mycket bättre att beskriva dem och diskutera dem än att väja för dem.
”Historiskt tur”
Wille Valve menar att det inte går att vänta och hoppas att situationen löser sig. Det som behövs är fler i förvärvsarbete, och det kräver inflyttning.
– Historiskt har vi haft tur i den demografiska pyramiden. Den har fyllts på just i de segment som behövts för att försörja den övriga befolkningen på Åland. Men vi kan inte räkna med den utvecklingen. Det har varit en unik befolkningsutveckling på 2000-talet, men det finns inget som säger att vi är garanterade det i framtiden.
Wille Valve räknar med att den nya lagen träder i kraft från och med den 1 januari 2019. Sent i vår eller tidigt nästa höst behandlar lagtinget lagförslaget.

Jonas Bladh