I tisdagens tidning sade vice lantrådet Harry Jansson (C), som är den som från den politiska landskapsregeringen (LR) förhandlar med Finlands regering, att han givit upp hoppet om en ny självstyrelselag under innevarande mandatperiod.

Ålandstidningen kontaktade därför Ålandsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) för att hör hur hon ser på den tröga utvecklingen för den nya självstyrelselagen, den kritik som arbetet fått av rådet för bedömning av lagstiftningen och för att höra om hon har hopp om ett lagförslag före riksdagsvalet. Anna-Maja Henriksson svarade på skriftligen på våra frågor, vilket inte möjliggjort uppföljande frågor, då hon inte hade tid för en telefonintervju.

Hur ställer du dig till den kritik som rådet för bedömning av lagstiftningen riktar mot förslaget till ny självstyrelselag och den beredning som ligger bakom förslaget?

– Rådet arbetar för att förbättra kvaliteten på lagberedningen och i synnerhet konsekvensbedömningarna i regeringens propositioner. Konsekvensbedömningarna är viktiga med tanke på att riksdagen ska kunna fatta faktabaserade beslut. Det är regel, inte undantag, att rådet kommer med kritik och förbättringsförslag. Justitieministeriet är alltid lyhört till den kritik rådet framför, säger Ålandsministern

Anser du att Justitieministeriet (JM) och den finländska regeringen har gjort ett tillräckligt gott arbete för att förverkliga en ny självstyrelselag under den här mandatperioden?

– Justitieministeriet har sedan början av regeringsperioden arbetat vidare på det förslag som inte förts fram av tidigare regeringar. Arbetet har varit intensivt både på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Bara på JM har två-tre tjänstemän konstant arbetat med lagförslaget i tre år vilket är en stark satsning.

Inga förutsättningar

Vice lantrådet Harry Jansson säger till Ålandstidningen att han ”givit upp hoppet” om att en ny självstyrelselag ska hinna bli färdig före riksdagsvalet, samt att det i dag inte finns några förutsättningar för att Ålands lagting och landskapsregering ska kunna godkänna en proposition den 25 maj. Hur ser du på det uttalandet och hur ser du på möjligheterna att de två regeringarna ska hitta en framkomlig väg under den korta tid som är kvar till den 25 maj?

– Förhandlingar och diskussioner pågår ännu och regeringen gör allt för att en ny självstyrelselag ska kunna godkännas. På Justitieministeriet pågår arbetet fortfarande mycket intensivt bland annat i samarbete med landskapsregeringens tjänstemän samt tjänstemän från andra ministerier, säger Anna-Maja Henriksson.

Hur skulle du beskriva förhandlingsrelationen mellan landskapsregeringen och JM under tiden som självstyrelselagen hanterats?

– Tidvis har till exempel hanteringen av pandemin påverkat förhandlingsrelationen inte minst för att pandemin bundit upp både tjänstemän och politiker tidsmässigt. Justitieministeriet har hela tiden varit öppen för diskussion och förhandlingar. Vi talar om ett jättestort lagpaket där man diskuterat både stora principiella frågor som mindre lagtekniska frågor. Justitieministeriet har också till exempel hösten 2020 ordnat ett hörande av grundlagsexperter. Representanter från Justitieministeriet har också besökt Åland flera gånger under processen.

Svåra punkter

Åland lade i höstas fram tolv punkter som man ansåg behöver förändras i förslaget, som gick ut på remiss förra sommaren, för att lagtinget ska kunna ge sitt godkännande till propositionen. Vad är problematiskt med att hitta en överenskommelse där Finlands regering går landskapet till mötes på dessa tolv punkter?

– Vissa av punkterna är lagtekniskt svåra och diskussioner pågår ännu. Dem kan jag inte kommentera. Flera punkter är lösta, till exempel den om landshövdingen. I de fall man inte kunnat lösa frågan på ett sätt som Åland vill handlar det om juridiska hinder och inte politiska. Vad till exempel gäller frågan om språket i kollektivavtal så har arbetsmarknadsparterna starkt motsatt sig den lösning Åland framför och regeringen kan inte förbigå de hinder parterna framfört. Beredskapslagen hanteras i en egen arbetsgrupp som tillsatts av Justitieministeriet.

Går det att sätta fingret på exakt vad det är som just nu stoppar en ny självstyrelselag?

– De saker Åland fört fram har på remissrundan stött på stora juridiska utmaningar. Justitieministeriet ser det inte som möjligt att föra ett förslag till riksdagen med förslag som vi på förhand vet att grundlagsutskottet inte kommer att godkänna. Det finns en stark politisk vilja i Finland att förnya självstyrelselagen lagen men det finns juridiska hinder som vi inte kan förbise.

Inte som Färöarna

Många i den åländska debatten önskar att Åland och Finland skulle ha samma relation som Färöarna har till Danmark. Går det att ta modell från det samarbetet för framtida förhandlingar mellan Finland och landskapet?

– Man behöver komma ihåg att Ålands särställning, enligt den internationella sedvanerätten och den finländska konstitutionen, och Färöarnas ställning, med stöd av dansk lagstiftning, har olika grund. Paralleller kan inte heller av andra orsaker i alla avseenden eller automatiskt dras på den grunden att båda områden är självstyrda. Av rättsjämförande analyser fås bra och ställvis också inspirerande information om hur det fungerar inom andra autonomier. 

Tror du att Åland kommer att få en ny självstyrelselag som slutförhandlats den här mandatperioden?

– Vi arbetar för tillfället hårt på att få till stånd en kompromiss med Åland och några paragrafer bearbetas ännu tillsammans med tjänstemän på LR samt tjänstemän från andra ministerier. Självstyrelselagen är inte enbart en fråga för Justitieministeriet, hela regeringens stöd behövs.