Det är riktigt dåligt vinterföre på den lilla grusvägen som leder mot Stornäset i Grelsby, Finström. Snön ligger fortfarande kvar, men två djupa spår visar att det åtminstone är en viss trafik till området. Snart får vi förklaringen. På den lilla djurkyrkogården, som ligger till höger i en sluttning, blommar påskliljor på en av gravarna.

För en tid sedan stod det klart att Neoen Renewables Finland Ab vill anlägga en storskalig solcellspark just här. Efter det har ytterligare två intressenter, Falck Renewables och OX2 som företräds av ålänningen Anders Wiklund, anmält intresse att anlägga parken.

Föremålet för bolagens intresse är ett 75 hektar stort område som hör till Grelsby kungsgård och som ägs av Landskapets fastighetsverk. Vd:n Stefan Rumander har även visat ett område i södra Bomarsund för bolagen, men de ser uppenbarligen flera fördelar med just Stornäset. En sådan är närheten till Kraftnät Ålands elstation i Tingsbacka, Jomala, varifrån Ålands samlade el distribueras vidare.

– Fågelvägen är det inte långt dit, säger Stefan Rumander medan han tar täten in på området.

Otaliga fotbollsplaner

Den tilltänkta solcellsparken planeras bli någonstans i storleken 30-50 hektar.

– Om man jämför med en fotbollsplan som är ungefär 0,6-0,7 hektar stor förstår man vilka enorma arealer det rör sig om.

Det finns två stora frågeställningar som ska avgöras framöver. Den första är om politikerna alls vill att det ska byggas en större solcellspark på Åland. Eftersom bolagen vill teckna långsiktiga arrendeavtal på minst 35 år och lagtingets godkännande krävs för arrendeavtal på över 20 år, är den här frågans utgång avgörande för fortsättningen.

– Här är fastighetsverket ett beredande organ som varken tar ställning för eller emot, och det är viktigt att vi är transparenta genom hela processen. Vi har begärt in utlåtanden och uppmanar folk, myndigheter och företag att komma in med synpunkter senast den 21 mars. I slutet av månaden paketerar vi ihop det som kommit in och lämnar över till landskapsregeringen, säger Stefan Rumander.

Säkrar upp

Den andra frågan är hur det hela ska genomföras. I upphandlingen ska fastighetsverket ställa vissa krav. Ett möjligt sådant är att panelerna ska stå på stativ av trä. Garantier måste också byggas in i arrendeavtalet för att undvika situationer som i värsta fall kan inträffa.

– En risk är att du har en internationell koncern som lägger ner sitt finska bolag om det går dåligt. När det går i konkurs står vi här med en anläggning med solpaneler som kanske börjat bli uttjänta efter 20 år, och med massor av kablar och material att reda upp.

Dessutom behöver ett avtal skrivas mellan bolaget och Kraftnät Åland om att inte mer än en viss effekt får levereras till stamnätet.

– En solig, blåsig sommardag kan det produceras mer än vad våra nät och export genom Sverigekabeln klarar av. Redan i dag har många anläggningar batteriparker kopplade till sig, säger Stefan Rumander.

Vattenavrinning

En annan risk har att göra med områdets placering på ett näs mellan två av Ålands viktigaste vattentäkter. I väster finns Markusbölefjärden, i öster Långsjön. Den aktuella marken ligger inom ett vattenskyddsområde, och Neoen Renewables har på eget initiativ inlett en miljöutredning som är inriktad på vattenavrinningen från området.

Den som arrenderar marken måste alltså kunna visa att parken inte ökar näringstillförseln till vattentäkterna.

– Det regnar inte mer eller mindre på marken om vi har en solcellspark här, däremot påverkar farten med vilken vattnet rinner ut i vattentäkten hur mycket näringsämnen som dras med, säger Stefan Rumander.

För några år sedan avverkades en del av området, men ungträd av gran och tall växer sig nu allt högre på platsen. Blir parken verklighet ska allt avverkas – och ju mer som avverkas, desto högre avrinning eftersom det inte finns några träd kvar som kan dra upp vatten.

– Samtidigt säger ingenjörer vi pratat med att det är bra förhållanden här för att dika och skapa våtmarker. Det finns också en naturlig våtmark ner mot Långsjön.

Fågelområde nära

Stefan Rumander beskriver det som att två värden ligger i vågskålarna när politikerna ska fatta sitt beslut. I den ena finns biologisk mångfald och naturvärden, i den andra behovet av förnyelsebar energi.

– För några veckor sedan kom en ny IPCC-rapport (om anpassning till klimatförändringarna reds anm), för att inte tala om att det är alldeles uppenbart att vi alla behöver minska vårt ryska oljeberoende.

På fastigheten finns inga fornminnen och en naturinventering får utvisa om det finns några skyddsvärda biotoper, men klart är att marken gränsar till ett så kallat FINIBA-område, vilket är en beteckning för ett nationellt viktigt fågelområde.

– Det är det här som blir den politiska dimensionen av det hela: Du har några uppenbara fördelar och några uppenbara nackdelar. Det är därför vi från fastighetsverket vill ha in synpunkter från ett så brett spann som möjligt.

Resilienspengar

För landskapet finns dock ett ekonomiskt incitament. Att arrendera ut området ger klirr i kassan, som minst rör det sig troligen om några tiotusentals euro per år, vilket är mycket mer än vad man får in från skogsbruket på platsen.

– Sett över arrendetiden är det en miljonaffär för landskapet. Även Finströms kommun har ekonomiskt intresse genom fastighetsskatt.

Så varför har då Åland blivit föremål för bolagens intresse? De har själva framfört gynnsamma förhållanden som avgörande faktorer: Åland har många soltimmar och ganska lite snö. Men i slutet av dagen handlar det om att företagen gör en lönsamhetskalkyl där fler faktorer än så vägs in.

– Att företag som dessa anmält intresse har säkert att göra med resilienspengarna från EU som de får för omställningen.

I dag har allmänheten tillgång till området, men exploateras det försvinner den möjligheten.

– Vi ser helst att det här i stället skulle göras på privat mark, och jag vet att sådana diskussioner också förts med privata markägare, men det är inte så många som har så stora arealer som krävs, säger Stefan Rumander.