Mikael Karlssons egen historia börjar som 15-åring, då han började jobba med skog och därmed också fick bevittna hur kalhyggen kom till. Skogen som han älskade försvann i en handvändning.

– Jag frågade min farfar: ”Är det inte möjligt att göra det här på något annat sätt?”. Han svarade förstås att kalhygge är det enda rationella sättet att bedriva skogsbruk på, vilket hörde till kulturen då och i hög utsträckning fortfarande gör.

Frågan han ställde som 15-åring ledde honom sedan på långa vägar till Lübeck i norra Tyskland, där han träffade skogschefen Knut Sturm som presenterade honom för en produktionsskog som inte liknade något han sett förut.

– Den var så vacker. Det var det närmaste jag kommit en religiös upplevelse.

Mikael Karlsson var helt säker på att det var ett naturreservat han stod i, men fick svaret att det var en produktionsskog – och en av de mest lönsamma i Lübeck.

– Att få se och uppleva hur fantastiskt vacker en brukad produktionsskog kan vara var verkligen en wow-upplevelse. Hur man bedriver ett lyckat skogsbruk hand i hand med naturen är något vi glömt.

Plockhuggning

2021 gav Mikael Karlsson ut den uppmärksammade boken ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar”. Föreläsningen på Åland i måndags kretsade kring samma teman. Vi inte kan nå miljömålen, till exempel bevara mångfalden eller säkerställa vattenkvaliteten, så som vi hugger ner skogen i dag, menar han.

– I Sverige är utsläppen från skogsmarker lika höga som från jordbruket, vilket de flesta inte vet. Kalhyggen blottlägger ju marken så att en stor del av näringsämnena rinner ner i bäckarna och ut i havet vid regn.

Idéerna han plockade upp i Lübeck var också ett av huvudelementen i måndagens föreläsning. I korta drag handlar Lübeckmodellen om att slopa det konventionella sättet att bruka skog med komplett avverkning och tunga maskiner, för att i stället satsa på en mer ekosystembaserad och naturvänlig metod. Den brukade skogen ska vara så lik en för platsen naturlig skog som möjligt, och genom att plockhugga träd i stället för att göra kalhyggen finns skogen hela tiden kvar och kan ta vara på näringsämnena i marken.

Vad tänker du är mest anmärkningsvärt med det kalhyggesbruk som förts under så många år?

– Ett kalhygge medför väldigt stora risker för skogsägaren. Stormen Alfrida blåste till exempel ner fyra årsavverkningar skog, och med nedblåst skog kommer också risken för skadedjur som granbarkborren. Men kalhyggen trycker också undan naturen, där träd sedan odlas precis som havre på en åker. Djur och växtliv som utvecklats under årtusenden i naturlig blandskog blir plötsligt hemlösa, vilket rätt och slätt är förödande för ekosystemet.

Träden som klimatarbetare

På frågan om det finns några idéer om skogsbruket som har förändrats i honom själv under åren, lyfter Mikael Karlsson skogens roll när det kommer till klimatförändringarna.

– Träden bokstavligt taget suger koldioxid ur luften och skapar virke samt näring till svamparna i marken. Hugger vi ner all skog slutar vi också lagra kol, och flyttar därmed kolet från skogen till atmosfären där det finns för mycket av den varan redan. Forskningsrapporten Natural Climate Solutions Report, som kom ut för några år sedan, visade till exempel att vi skulle kunna lagra över 20 miljarder ton koldioxidekvivalenter genom att ställa om skogsbruket och återplantera en del skog. Det finns en enorm potential.

I takt med att folk blir mer miljömedvetna generellt, och samtidigt påverkas stort av stormarnas förödande konsekvenser, verkar man också bli mer mottaglig för nya idéer om skogsbruk, säger Mikael Karlsson.

– Under föreläsningen i måndags var 70–80 procent av publiken skogsägare. Merparten av dem var mycket intresserade av miljö- och klimatfrågor, vilket är en betydande skillnad mot hur det såg ut när jag började med det här arbetet.

Understryker långsiktigt skyddande

Fram tills nu har man lagt en stor del av sin tilltro i naturreservaten. Men det är en väldigt liten yta av den totala skogsarealen som är naturreservat i Sverige. Hur vi utformar allt skogsbruk är därför absolut avgörande för om vi når miljömålen eller inte.

– Det långsiktiga skyddandet är också viktigt att understryka. I Sverige har vi mycket frivillig avsättning, vilket innebär ett åtagande på cirka tio år. Men det är ingenting i skogssammanhang. En skog behöver ofta flera hundra år för värdefulla kvaliteter att utvecklas. Bara för en tall att bli verkligt stor i norra Sverige tar det flera hundra år till exempel.

Det som fått Mikael Karlsson att fortsätta kämpa för ett perspektiv- och metodskifte i skogsbruket är rätt och slätt hans kärlek till skogen. Han har själv sett hur det går att kombinera skogsbruk med god lönsamhet och verkligt vackra skogar.

– Dessutom har det fördelar för både miljön och klimatet, men också för skogsägaren. Skogen står stadigare och ger mer timmer, samtidigt som skogen får stå kvar hela tiden. Jag tror verkligen på människan och att vi har möjlighet att skapa en fin framtid för kommande generationer.

Skulle du kalla dig en skogsaktivist?

– Nej, men en skogsälskare som förespråkar skogsbruk! Jag är för ett aktivt skogsbruk som håller sig inom ramarna för hållbarhet och vad som fungerar för naturen.

Utdraget ”Framtidens skogsbruk” från boken ”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar” finns fritt att ladda ner digitalt.