I mars utsåg dåvarande Ålandsminister Thomas Blomqvist (SFP) och lantrådet Veronica Thörnroos (C) en arbetsgrupp

bestående av tjänstemän från Åland och Finland som ska ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet med en moderniserad självstyrelselag. Man var då överens om att arbetsgruppen skulle ledas av justitieråd Gustav Bygglin. Han har fungerat som föredragande och domare i Högsta domstolen (HD) med specialområdet Åland åren 1997 – 2018.

Gustav Bygglins bakgrund som lagberedare och med svenska som modersmål ledde till att han fick ta de åländska ärendena. Det har handlat om behörighetsutredningar, utlåtande om förslag till ny självstyrelselag och även i vissa fall normala åländska mål som nått HD. Han har trivts med uppdraget.

– På det sättet är det inte motbjudande, det är ett intressant men svårt rättsområde, säger han.

Del ett i juni

Arbetsgruppen har haft hektiskt schema och inom juni månad ska första delen av arbetet vara klart, det vill säga förslag till en skyndsam ändring av självstyrelselagen med anledning av vårdreformen i Finland.

– Vi har en klar bild av frågeställningarna och olika lösningar.

Vilket är det politiska problemet med lagen?

– Jag har sett på de juridiska frågorna, närmast hur man ska lösa problemen och göra ett fungerande system. Själva innehållet hör inte till mitt bord.

Kan du förklara enkelt för oss vanliga ålänningar vad det är som är problemet i förhållandet mellan självstyrelselagen och grundlagen?

– Det är omöjligt att förklara enkelt. Det är ett mycket komplext problem och jag får återkomma till den frågan i höst.

Han menar ändå att man länge diskuterat hur man ska hindra att ny tolkning av grundlagen inverkar på självstyrelsens befogenheter. Målet är att hitta en hållbar och bra lösning.

De som stiftade grundlagen vet om att självstyrelselagen finns, varför har man inte beaktat den då?

– En del av frågan handlar om grundrättigheter på EU-nivå och från människorättsorganisationer som inte ens riksdagen kan rå på. Man är tvungen att anpassa sig i hela Finland och Åland.

Arbetsgruppen ska diskutera hur gränsen mellan lagstiftningsbehörigheten för Åland och Finland inte ska förskjutas annat än genom vad man kommit överens om i självstyrelselagen.

Mandatet går ut vid årsskiftet och Gustav Bygglin hoppas att det då finns underlag för fortsatt arbete.

Juridik och politik

Arbetsgruppen utgår från vad man gjort tidigare under drygt tio år. Arbetet ska resultera i ett juridiskt dokument för vidare politiska diskussioner. Medlemmarna i arbetsgruppen är tjänstemän med sakkunskap om självstyrelsen och juridik

– Men å andra sidan har vi politiska realiteter, så det är inte en kliniskt juridisk produkt. Det är klart att politiken bakas in. När det gäller grundlagen kan man fråga sig vad som är juridik och vad som är politik. Grundlagen är ny, det är mycket som händer på det området och det avspeglar sig på självstyrelselagen. Det är en problematik vi ska belysa juridiskt och sen får man titta på det politiskt.

Hur sannolikt är det att vi får en ny självstyrelselag under den här riksdagens mandatperiod?

– Det är omöjligt att säga. Det skulle vara onödigt att ha en arbetsgrupp om man inte skulle tro på att vi går vidare. Men det är andra aktörer som beslutar takten.

Arbetsgruppen har många svåra frågor att behandla och Gustav Bygglin kan inte säga vilken som blir den svåraste.

Svårt

Försöken till en revidering av lagen har pågått i över tio år.

Varför är det svårt att få till en ny självstyrelselag?

– Jag är teoretiker och känner inte till de politiska aspekterna. Men samhället har utvecklats efter de tidigare justeringarna. Man slog fast ett system som sedan lappades på. Så småningom kom man till en punkt där det är samhället och lagstiftningen är så mångfacetterat att det inte längre inte räcker med små förändringar.

Han menar att den stora utmaningen är att anpassa självstyrelselagen till ett modernt samhälle och EU-lagstiftningen.

Kan det vara så att Åland och Helsingfors försöker skydda sina egna revir i den här frågan?

– Jag tror inte det är en uttalad ovilja från Finlands sida. Det är mycket en fråga om övergång till ett nytt system, ett steg ut i det okända där man är osäker om det fungerar.

Gustav Bygglin menar att alla parter vill ha en självstyrelselagstiftning som är så bra som möjligt.

– Självstyrelselagen är till för ålänningarna. Finland har inget intresse att fördröja det, men svårigheten är att få systemet mellan de olika lagstiftningarna friktionsfritt. Det är mycket känslor inblandade från båda sidor, men man ska inte ha förutfattade meningar att Helsingfors skulle se det som ett självändamål att bita sig fast i sina positioner.

Gustav Bygglin upplever också att man utökat samarbetet mellan Åland och Helsingfors för att öka kunskapen om Ålands självstyrelse. Han är positivt överraskad över sakkunskapen hos arbetsgruppen.

– Det är lätt att arbeta när alla är medvetna om problematiken och självstyrelsen. Det var det jag var rädd för när jag åtog mig det här uppdraget, att sakkunskapen inte finns. Men vi har kunnat inleda diskussionen omedelbart.