Den sittande regeringen rev upp den förra regeringens beställning på en elhybridfärja och infrastruktur på västra Föglö. Planerna på att i stället bygga en tunnel gick på pumpen i lagtinget strax före jul då parlamentet sade nej till en halv miljon euro för att göra de undersökningar som behövs för att komma i gång med bygget.

Så var står frågan om skärgårdstrafiken i dag? För para ett par veckor sedan klubbade lagtinget en tilläggsbudget där det konstaterades att bunkerkostnaderna stigit med över tre miljoner, investeringsskulden i flottan växer liksom kritiken från både opposition och skärgårdsbefolkningen.

Mitt i turbulensen står infrastrukturminister Christian Wikström och konstaterar att den omställningsplan som regeringen lovat och lagtinget efterfrågat inte är något han prioriterar. I stället vill han ändra på hur politiken behandlar skärgårdstrafiken.

– Den kanske största skillnaden mellan mig själv och andra i lagtinget är att de anser att det behövs en övergripande tjugoårsplan för hur allt ska utvecklas. Som du vet håller jag inte med om det. Det är ett sätt att förhala de nödvändiga beslut som behöver tas. Man kan förhala saker väldigt länge och på det viset slipper man fatta obekväma beslut. säger Wikström.

Sämre service

Han tycker att många i debatten inte för ett resonemang som går ihop.

– Man vill komma åt att det är för dyrt med skärgårdstrafiken, men samtidigt behålla servicenivåerna. Det går inte ihop. Man kan få billigare skärgårdstrafik, men då får man nog vara beredd på att servicenivån sjunker.

Jag gissar att du sitter och räknar på hur kan man sänka kostnaderna. Om lagtinget sagt att man inte går med på att höja bunkerbudgeten med tre miljoner, var hade du sparat in dem?

– Det är väl det första man måste göra, att titta på var bor det människor, var bor det mycket människor och var kommer det att bo människor också om tjugo år? Ska man prioritera trafiken någonstans, så ska man ju prioritera den till huvudöarna där det bor många människor. Om jag skulle spara tre miljoner, då skulle jag prioritera huvudlinjerna. Föglölinjen, södra linjen och norra linjen.

När tror du att man kan beteckna skärgårdstrafiken som kostnadseffektiv?

– Det kommer aldrig hända. Inte kommer det någonsin att hända. Men jag tror att debatten om skärgårdstrafikens kostnader kommer alltid att vara aktuell.

Bygger fast i 40 år

En fråga kommer enligt Christian Wikström att bli större för nästa regering än andra infrastrukturella frågor – huruvida man ska bygga om hamnen i Hummelvik eller inte.

– Väljer man att gå in för Hummelvik så har man byggt fast den här linjen i 40 år. Om man sätter stora investeringar där är det inte rimligt att inte köra där.

Hur stor är investeringen?

– Jag kan inte grundläggningsförhållandena för att ge en exakt summa, men det är väl en fyra-fem miljoner.

Om nästa regering däremot väljer att inte göra investeringen menar Wikström att de måste komma med ett alternativt trafiksystem.

– Om man går in för att inte bygga om Hummelvik, då går man in för att leda trafiken över Kumlinge, till den ”optimala kortrutten”. Det blir det en riktig strukturförändring, man tvingas till det.

Wikström själv är tveksam till att ta bort Hummelvik då han menar att det får negativa konsekvenser för hela norra Åland.

För att spara pengar ser han istället inbesparingsmöjligheter i att dela upp trafiken på två pass på den norra linjen (se faktaruta), lägga ned tvärgående linjen och eventuellt ytterligare en kortare linje.

– Det blir en ökad turtäthet. Men ska du från Brändö till fasta Åland blir det krångligare för du måste byta färja. Å andra sidan om du ska från Kumlinge så blir det bättre för det är en kortare tur. Du får flera turer fast man kör långsammare.

Hur snabbt kan du byta det systemet?

– Nästa mandatperiod. Om man bygger Hummelvik så kan du göra den här förändringen under nästa mandatperiod. Men då måste man ta pengarna från tvärgående och sätta dem hit. Jag tror också att man kan få bort en lokalfärja på det sättet. Men det innebär att du antingen tar bort Enklingelinjen, där människor pendlar till jobbet, eller Ejdern, så får de som bor på Enklinge respektive Lappo sämre servicenivå. Men då gör du en prioritering och säger att ”okej, du får sämre servicenivå, vi är medvetna om det men vi prioriterar i stället huvudöarna”.

Dyrt med fossilfritt

En stor del av debatten kring skärgårdstrafiken har handlat om att ställa om trafiken till fossilfri drift. Men Christian Wikström tror att det ligger långt fram i tiden.

– Priserna på den typen av färjor har gått upp jättemycket. Till och med Norge har valt att inte gå vidare och göra färjorna fossilfria för att det är för dyrt. Då känns det lite konstigt att om vi på Åland ska säga ja trots att Norge som har så mycket pengar säger nej. Man behöver förhålla sig pragmatisk till de här frågorna.

Hur ser du på diskussionerna om att man kan bli pilotprojekt för vätgas, och att det finns mycket pengar att hämta hos EU. Är det drömmar eller finns det sådana möjligheter?

– Det finns. Vi har provat två gånger den här mandatperioden att söka pengar. Den första gjorde vi med Flexens och den fick vi nej på. Den projektansökan var inte riktigt mogen.

– Den andra gången hade vi ett konsortium med batteritillverkaren Leclanché, danska Danfoss, Aalto-universitetet och några till som var med i Horizonprojektansökan. Det var en elfärja liknande danska Ellen (världens största helt eldrivna färja när hon sattes i trafik 2019, reds anm.) till norra linjen. Vi hade kommit så långt att vi ställt frågan till varven vad de ville ha för stålet till skrovet. Lägsta kostnaden var 40 miljoner. Vi kan inte lägga det på en ny färja.

Wikströms arv

I stället, säger Christian Wikström, har arbetet handlat om att skapa förutsättningar för ett flexiblare trafiksystem genom renovering och ombyggnation av färjfästen, och därmed lägga grunden för ett enklare arbete för nästa regering.

– Jag brukar ibland tänka på vad mitt arv efter det här blir. Det kanske inte blir jag som får prata om de stora förändringarna i skärgårdstrafiken, men det skapar möjligheter för nästa regering och för den som kommer efter mig att göra saker som hade varit väldigt svåra att göra utan det här förberedande arbetet. Och det är helt okej, säger infrastrukturministern.