I måndagens Hufvudstadsbladet publicerades en artikel om att Nylands brigad utbildat ett hemligt antal värnpliktiga som ska kunna skickas till Åland. Det handlar om Gränsbevakningens reservister som kan skickas till Åland även i fredstid och i artikeln berättar Ilja Iljin, biträdande kommendör för Västra Finlands sjöbevakningsstation, att utbildningen skräddarsytts för just Gränsbevakningens behov.

Att upplägget skulle pågått i all tysthet, vilket antyds i HBL:s artikel, tillbakavisar Ilja Iljin dock när Ålandstidningen pratar med honom på måndagen. Han säger att Gränsbevakningen aldrig haft någon egen skolning av värnpliktiga för sjöbevakningens behov.

– Vi har alltid samarbetat Försvarsmakten och marinen. Vi är en del av Finlands försvarsorganisation och därför behöver vi en utbildad reserv för att hantera våra lagstadgade krav.

Vad som däremot är nytt är att Gränsbevakningens reservister sedan Rysslands annektering av Krim 2014 utbildats vid bland annat Nylands brigad och att samarbetet då intensifierades med särskild inriktning på just Gränsbevakningens behov.

– Men det har inte varit något hemligt. Det har skett inför öppen ridå och bland annat publicerats på våra sociala medier.

Ingen trupp

Hur många som placeras i Gränsbevakningens reserv vill Ilja Iljin inte kommentera men säger att alla genomgår samma träning och att den inte bara handlar om militärt försvar, utan även om att gränssäkerhet och alla andra uppgifter som faller under Gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter.

– Det finns ingen särskild trupp som är reserverad och tränar för till exempel Åland. Alla genomgår samma träning och sedan sätter vi upp en truppstruktur.

Enligt Ilja Iljin har saker till den delen inte förändrat någonting under de senaste åren.

– Vi har redan våra handlingsplaner och man kan väl konstatera att vi har planerat och förberett oss för rätt saker. Sedan är det förstås naturligt att gå igenom planerna när eller om situationen förändras, men det handlar inte om några dramatiska förändringar.

Ålands sjöbevakning leder

Gränsbevakningens reserv kan efter beslut av statsrådet sättas in på Åland tidigare än Försvarsmaktens trupper, dock inte med militärklassad utrustning utan endast med de maktmedel som behövs för att upprätthålla Gränsbevakningens lagstadgade uppgifter. På Åland har Gränsbevakningen dock inte rätt att utföra uppgifter inom allmän ordning och säkerhet, till skillnad från i Finland. På Åland är det Polisen som självständigt sköter den uppgiften.

Om Gränsbevakningens reservister skulle skickas till Åland skulle de ledas av chefen för Ålands sjöbevakningsstation. Även Kim Westman konstaterar att saker och ting alltid varit på det här sättet.

– Gränsbevakningen har i alla tider haft gränstrupper och de har i alla tider utbildats för att kunna sköta sina lagstadgade uppgifter.

Personal från Ålands sjöbevakningsstation deltar också i de övningar som Gränsbevakningens reservister brukar hålla i Finland.

– Övningarna sker med jämna mellanrum. Det har inte varit någonting utöver det vanliga nu men hur mycket, vad och hur många vi tränar med tänker jag inte kommentera.

Brett uppdrag

Kim Westman poängterar också att Gränsbevakningens reservister vid behov kan användas för alla lagstadgade uppgifter, både på Åland och i Finland.

– Vi har ett brett uppdrag och det kan handla om att vi till exempel har utmaningar med gränsarbetet, likt Finland nu har vid östgränsen, och inte kan hantera det med egen personalstyrka.