Finlands regering presenterade under eftermiddagen den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse man arbetat med sedan kort efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari. På en presskonferens i Helsingfors sade utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) att säkerhetsläget i grunden förändrats i och med invasionen.

I redogörelsen tar regeringen inte ställning till huruvida Finland bör ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato, men räknar i stället upp för- och nackdelar. Till fördelarna räknar man att Finland skulle omfattas av säkerhetsgarantierna i Natos artikel 5, som säger att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på alla och ålägger samtliga Natoländer att hjälpa till i försvaret av det angripna landet.

När det handlar om nackdelarna varnar den finländska regeringen för reaktioner från Ryssland. ”Om Finland ansöker om medlemskap i Nato bör man förbereda sig på omfattande och svårförutsägbara påtryckningar och risker, såsom ökade spänningar vid gränsen mellan Finland och Ryssland. Finland stärker sin beredskap för den eventualiteten att landet blir föremål för omfattande metoder för hybridpåverkan samt med tanke på att förhindra och reagera på påverkan”, skriver regeringen.

Statsminister Sanna Marin var under onsdagen i Stockholm för att diskutera säkerhetsläget och ett eventuellt medlemskap i Nato med sin svenska motsvarighet, Magdalena Andersson (S). Sanna Marin sa att redogörelsen nu lämnas till riksdagen som inleder sin behandling av den till veckan.

– Parlamentet ska ha en bred plattform för diskussionerna så att vi kan bygga en konsensus. Det är viktigt med en bred konsensus när vi har en granne som Ryssland som agerar som den gör. Jag kommer inte att ge en tidtabell för när vi tar ett beslut, men jag tror det kommer att gå ganska snabbt. Vi talar om veckor, inte månader, sade statsministern.