Risk att unga utan studieplats hamnar utanför systemet

Gymnasiet saknar lagstöd att rapportera vidare vilka som blir utan en studieplats eller avbryter studierna i förtid, berättar Susanne Åvik, studiehandledare på Ålands yrkesgymnasium. I dagsläget är det först när en ungdom är antagen som gymnasiet kan erbjuda hjälp och stöd.

– Som det ser ut nu är det tyvärr först då vi kan ta dem under våra vingar, säger hon.

Bianca, 18 blev utan studieplats när hon sökte gymnasium förra hösten. Trots att hon bara saknade betyg i bildkonst. Även om hon hade kommit in tror Bianca ändå inte att hon hade klarat av gymnasiet, eftersom hon upplever det som svårare att få stöd där.

Man kan få en hel del stöd på gymnasiet, som extra stöd i matematik eller yrkesämnen, enligt Susanne Åvik. Men stödet skiljer sig mot hur det ser ut i grundskolan.

– Det som kommer emot är att man efter tre år ska kunna yrket och vara anställningsbar. Måste man anpassa mycket i yrkesämnen så kan man inte få en examen. Därför kanske det inte funkar att till exempel lämna undervisningen när man behöver gå undan, säger hon.

Inget ansvar följa upp

Ingen vet exakt hur många ungdomar som varje år blir utan en gymnasieplats, eftersom ingen myndighet på Åland har ansvar för att följa upp det. I Finland finns förlängd läroplikt till 18 år, och i Sverige har kommunernas aktivitetsansvar, KAA, ansvar för att fånga upp ungdomar som inte börjar gymnasiet. I båda fallen förs statistik, men någon motsvarande skyldighet finns inte på Åland.

– Det är ett strukturellt problem, säger Janette Ekström, som i sitt arbete som ungdomslots vid Ung resurs kommer i kontakt med ungdomar i liknande situationer som Bianca.

Ung Resurs erbjuder stöd åt ungdomar i åldrarna 15–29 som saknar studieplats eller arbete. Det kan handla om hjälp att söka jobb, praktik och skriva cv. Föreningen erbjuder även sysselsättningsverksamhet i grupp, deltagande i verksamheten Katapult berättigar till ekonomiskt stöd från arbetsmarknadsmyndigheten, Ams.

– Vi träffar en hel del som varit hemma länge, i vissa fall i flera år.

Med dagens regelverk menar Janette Ekström att det finns en risk att ungdomar som inte börjar gymnasiet faller mellan stolarna. Ansvaret faller helt på individen, eller föräldrarna, då myndigheterna saknar lagstöd för att ingripa.

– Vi har länge förespråkat ett register för de ungdomar som saknar sysselsättning. Men det har mött motstånd med att det bland annat skulle bli problem med sekretessen, säger Ekström.

Susanne Åvik håller med och anser att det finns problem med dagens regelverk.

– Vi på skolorna har sagt att vi vill se en förändring i det här. Jag kan tycka att det borde ligga på kommunen att ansvara över sina ungdomar ifall de inte kommer in eller hoppar av gymnasiet, säger hon och fortsätter:

– Skulle vi åtminstone ha en skyldighet att rapportera så skulle kanske färre falla mellan stolarna.