När Ålands hälso- och sjukvård på onsdagen meddelar om 68 nya konstaterade fall av covid-19 är det den högsta siffran sedan pandemins start. Tidigare har man som mest haft drygt 20 fall på en dag.

Under onsdagen gjorde laboratoriet Bimelix tre så kallade körningar. I en körning analyserar man cirka 90 prov.

– Så som trycket på provtagningen är gissar jag att det är lika många körningar i morgon igen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen vid halv sex-tiden på onsdagen.

Kommer vi att se liknande siffror de kommande dagarna?

– Det är nog möjligt att det är så här det kommer att se ut en tid framöver.

Vad kan du säga om de som är smittade?

– Alla är ännu inte kontaktade, men jag vet att det finns några samhällssmittor och vissa kopplingar till kroglivet, och då kanske mestadels till juldagsfirandet. Men hur det ser ut och fördelar sig, och hur många som sitter i karantän och hör till kända smittkedjor har jag ingen aning om ännu. Jag vet inte om vi får ordning på det i kväll.

Har personerna allvarliga eller lindring symtom?

– Jag har inte hört om några allvarliga symtom och ingen patient är inlagd på sjukhuset. Det som jag hört om i diskussionerna i dag är att det handlar om ganska lindriga förkylningssymtom. Omikron är känt för att det smittar väldig enkelt men tycks ge ganska lindriga symtom.

Har vi konstaterat omikron på Åland?

– Jag tror inte vi har sekvenseringssvaren ännu, men som det beter sig behöver man inte fundera mer på det. Sedan slutet på förra veckan utgår man från att det är omikronvarianten.

Var den här ökningen väntad?

– Ja, jag skulle nog säga att det var ganska väntat. Vi klarat oss väldigt länge, det var bara en tidsfråga innan det skulle braka loss här också.

Smittspårningen viktig

Just nu behövs alla krafter som finns för att smittspåra, säger Jeanette Pajunen. Under onsdagen ringde man bland annat in extra läkare.

Gör smittspårningen någon skillnad när spridningen ändå är så stor?

– Det beror på slutresultatet, hur stor kopplingen är till kända smittkedjor och samhällssmitta. Men vi utgår från att smittspårningen fortfarande har stor betydelse. Redan förra veckan gick vi in för att sätta flera i karantän även om de är dubbelvaccinerade. Vår styrka har hela tiden varit att smittspårningen jobbar så bra. Jag tror det ska mycket till innan vi släpper på det.

Hade ni kunnat göra något för att vara bättre förberedda på det här?

– Jag tycker inte det. Vi har hela tiden haft en dialog med landskapsregeringen och regelbundna träffar med samarbetsgruppen. Det är svårt veta exakt när det slår till. Många trodde trettondagen, nu kom det tidigare.

Vad är mest utmanande för er just nu?

– Att få resurserna att räcka till. Vi försöker så långt det är möjligt att undvika att stänga ned annan verksamhet. Belastningen blir väldigt hög och allt hamnar på primärvården: där sker testningen, smittspårningen och vaccinationerna. Vi måste sätta mer fart på vaccineringarna, och vi behöver mer personal till testningen och förstärkning till smittspårningen. Men varifrån ska vi få tilläggspersonal? Det jobbar främst överskötarna med.

Vad vill du säga till de som är oroliga nu när smittan ökar?

– Det är obehagligt, men vi måste vänta och se vad uppgifterna från den här dagen ger. Det har mest handlat om inresesmitta, och många av fallen har varit sådana där smittspårningen lyckats fånga in dem, de har hört till kända smittkedjor. Väldigt få fall handlar om samhällssmitta. Det finns ingen orsak att drabbas av panik. Håll avstånd, tvätta händerna, det finns handsprit i alla butiker, använd det. Med det klarar man sig långt. Så här ser ut i hela vår omvärld, och nu var det vår tur.

– Det är viktigt att absolut inte röra sig bland människor om man har någon typ av symtom. Får man inte tid till test den dagen, ska man isolera sig själv tills man får tid till test.

Nya restriktioner

När samarbetsgruppen möttes under onsdagen konstaterade man att Åland nu är i spridningsfasen. Under torsdagen ska landskapsregeringen fatta beslut om eventuella åtgärder med anledning av detta. Enligt Jeanette Pajunen förespråkar samarbetsgruppen att man inför de åtgärder som nämns i handlingsplanen. Det handlar bland annat om munskydd, distansarbete och begränsat antal deltagare i offentliga tillställningar inomhus.

– Som vi ser det behövs ganska kraftiga åtgärder. Det enda vi inte säger något om är skolorna. Det tycker vi inte att är aktuellt.