Lådvis av bomber och fyrverkerier ligger staplade på varandra så långt ögat når, avfyringsramper, kablar och enorma rör för de allra största pjäserna trängs tillsammans med hundratals mindre fyrverkeriattribut. Ålandstidningen besöker pyroteknikern och fyrverkerimästaren Johan Holländer i hans verkstad där förberedelserna inför det häftigaste fyrverkeriet som skådats på Åland pågår.
– Det här är bara en liten del av det vi skjuter av på nyårsaftonen, säger han och sveper ut med armen över hundratals pjäser.
Totalt är det fler än 3.000 pjäser som ska avfyras för att fira in 2022 och Ålands självstyrelses 100-årsjubileum. Showen som ska ackompanjeras av musik ska pågå under hela 15 minuter, cirka tre gånger längre än exempelvis fjolårets fyrverkeri.
– Vi har aldrig förr fyrat av något liknande här på hemmaplan. Det blir det absolut största som har skådats på Åland – med hästlängder, säger Johan Holländer.
VM-kvalitet
Det har rått viss oklarhet kring huruvida fyrverkeriet blir av eller inte, men Johan Holländer ger ett glädjebesked till nyårsfirare över hela Åland.
– Det blir av.
På grund av väderförhållanden funderade man en del kring synligheten för pjäserna som skjuts på de högsta höjderna.
– Med de mildare temperaturerna följer en viss disighet, och då försvinner pjäserna som smäller av på 400 meters höjd, vilket vore lite bortkastat.
Årets fyrverkeri innehåller många premiärer för Ålands del, det avfyras från tre stora pråmar i Slemmern med ett 250 meter brett skjutfält – något som aldrig tidigare har gjorts på hemmaplan.
– Det blir mycket bredare än vi någonsin har haft i Stadshusbacken.
Johan Holländer visar också upp den största fyrverkeripjäsen som någonsin har setts på Åland – en jättebomb som knappt ryms i famnen på honom.
–Den väger 25 kilo och är en riktig byxfladdrare, säger han med förväntan i blicken.
Pjäsen har ett utslag stort som flera fotbollsplaner och trots att den detonerar på 400 meters höjd, sträcker sig effekten ända ner till Slemmerns vattenyta.
– Det kommer bli häftigt.
Utöver den finns det, som han själv uttrycker saken, ”en hel säck med såväl tio-, som tolv-tumsbomber i arsenalen”.
Vore det rättvisande att tala om ett nyårsfyrverkeri i världsklass?
– Ja, det tycker jag nog. Det blir tävlingskvalitet på showen, men vi går in i uppgiften med stor ödmjukhet – det är publiken som får bedöma upplevelsen. Nivån på pjäserna är hur som helst densamma som när vi har tävlat i VM.
Stabila pjäser
Johan Holländer ser lite trött ut när Ålandstidningen besöker hans lagerhall och verkstad – med rätta.
– Jag satt uppe till tretiden i natt och jobbade med det här, det är något av en passion, säger han.
Målsättningen med rekordfyrverkeriet är att få bort det privata ”småskjutandet” för att i stället få till ett stort och gemensamt firande.
Blir inte det lite tudelat för dig som även säljer fyrverkerilådor till privatkonsumenter?
– Jo, förvisso. Enligt min syn på saken kan de färdiga lådorna få vara kvar, folk ska få skjuta sina fyrverkerier om de vill. Men raketpinnar och billiga pjäser kan bli farliga. Och rent miljömässigt finns det förstås inga helt rena pjäser, men kraven från myndigheter blir allt hårdare och dagens pjäser är betydligt lindrigare för miljön än tidigare.
Johan Holländer visar runt i sina två hallar, sprängfyllda med explosivt material. Uppe på vinden står ett antal robusta rör av en grövre kaliber, rör som ska fyllas med de stora upplevelserna. Passande nog råkar de vara i Ålands färger.
– Det har jag inte ens tänkt på, men det var ju passande, säger han.
Hur farligt är det att jobba bland alla dessa bomber?
– Det är inte så farligt som man kan tro, pjäserna är väldigt stabila och vi arbetar inte med krutet i dess lösa form.
Åland 100-koppling
Det finns utmanande faktorer i att avfyra hela spektaklet från tre olika pråmar. Normalt föredrar man att ha kabeluppkoppling mot pjäserna, men i det här fallet är det en radiosignal som ersätter den fysiska kabeln.
– Det har alltid fungerat förut, men det ger en liten extra nerv att använda radiosignaler.
Vilken är den svåraste komponenten när du komponerar ett fyrverkeri av den här kalibern?
– Musiken, helt klart. Den har vi dividerat mycket om. Hade jag själv bestämt hade det blivit en massa 70-, och 80-tals hårdrock, men man måste nå den breda massan också.
Så vilken musik blir det?
– Det vill jag inte helt avslöja, men vi har försökt hitta en känslomässig koppling mellan musiken och effektvalet.
Blir det någon direkt koppling till Åland-100?
– Ja, absolut. Vi inleder med en sådan koppling.
När sköt du din allra första raket och märkte du redan då att det här var något du vill fortsätta med?
– Jag minns inte exakt, men jag har nog alltid tyckt om fyrverkerier. Sedan bestämde jag för att göra det här till min grej någonstans kring millennieskiftet.
Fyrverkeriet vars budget ligger på cirka 40.000 euro, inklusive moms, finansieras till en tredjedel av Ålands landskapsregering, Mariehamns stad och Jomala kommun. Resterande kostnad sponsoreras av näringslivet och privatpersoner.
