Det är ett ovanligt positivt utlåtande landskapsregeringen skickar till grundlagsutskottet. LR har inga egentliga invändningar mot att Nato-avtalet sätts i kraft, och konstaterar att det heller inte rör några områden där Åland har beslutsbehörighet varför lagtingets bifall inte behövs.

Vice lantrådet Harry Jansson säger att den positiva tonen i mångt och mycket handlar om att Utrikesministeriet lyssnat till Ålands synpunkter om Ålands folkrättsliga ställning, demilitarisering och neutralisering. Åland har också både hörts och deltagit i ministeriets behandling av ärendet.

– Det är roligt att jobba med ministerier som är professionella, och Utrikesministeriet hör dit. Det finns ett annat kunnande och en förståelse för Åland, så man får vara tacksam när man arbetar med dem, säger Jansson.

Liten reservation

LR konstaterar dock att lagtinget kan kopplas in om behov uppstår senare. Man konstaterar också att Nato-medlemskapet inte direkt rör åländsk behörighet men kan få det praktiskt då Åland ansvarar för den civila beredskapen.

– Det finns en liten reservation med tanke på den framtida utvecklingen. Det hänger samman med hur den allmänna beredskapslagstiftningen utformas. Här har vi haft lite bekymmer med att få på plats den arbetsgrupp som ska jobba med Ålandsfrågor under tider av undantagstillstånd och beredskap, säger Harry Jansson.

Hjälp av UM

Finlands beredskapslagar ska ses över som en följd av erfarenheterna under pandemin.

– Det är en viktig pusselbit vid sidan av Natofrågan. Antagligen måste vi be Utrikesministeriet att hjälpa oss mot de andra ministerierna.

Åland har yrkat på att få en plats i det nordiska Hagasamarbetet som arbetar med frågor som berör bland annat civil beredskap i kris, men om så blir fallet är ännu inte klart. Vi har inte fått slutgiltigt klartecken. Vi har fått positiva signaler från Inrikesministeriets högsta ledning och från inrikesministern, men inte via beslut ännu. Här får vi gå hand i hand med Färöarna och Grönland, säger Harry Jansson.