Det var i samband med nedläggningshotet 2016 som ledningen och personalen på chipsfabriken i Haraldsby började titta på hur man kunde få ner sina kostnader.

– Vi vände på alla stenar och började fundera kring hur vi kunde få vår biogasanläggning att producera mera gas. Vi tänkte att ju mer gas vi själv producerar, desto mindre annan energi måste vi köpa in, säger Christer Söderström.

I de inledande diskussionerna fanns biogasanläggningen vid chipsfabriken med som en potentiell mottagare av ett en miljon euro stort investeringsstöd från landskapsregeringen. Tanken då var att anläggningen inte bara skulle hantera avfall från fabriken, utan från hela Åland.

– Tanken var god men när Orklas ledning funderade igenom saken konstaterade man att det förvisso skulle leda till en högre biogasproduktion, men även ett samhällsansvar. Och fabrikens primära syfte är att producera potatisprodukter, inte att hantera det åländska samhällets bioavfall.

Dubbelt så mycket

På fabriken började man då i första hand fundera hur man kunde utveckla befintliga system utan att behöva göra stora investeringar. Redan då visste man också att den befintliga rötkammaren inte mådde bra på grund av för ensidigt avfall. Olika alternativ utreddes, och efter att ha varit i kontakt med experter i Uppsala kom man fram till att den bästa metoden är att späda ut avfallet med kospill.

– Genom att späda ut avfallet som gick in kammaren med tio procent kospill kunde vi dubblera mängden gas från rötningsprocessen. Det gjorde en enorm skillnad, säger Christer Söderström.

I reda siffror innebär det att anläggningens maxkapacitet ökade från 650.000 kubikmeter till 1,4 miljoner kubikmeter biogas per år. 650.000 kubikmeter biogas motsvarar ungefär 4.095 MWh eller 400.000 liter olja. Det innebär att fabriken sparar flera hundra tusen euro varje år bara genom att späda ut avfallet som förs in i rötningsanläggningen.

Cirkulärt samarbete

Samtidigt har projektet förstås också krävt en del investeringar. Bland annat har man byggt en mottagningstank för nötgödsel, alltså kospillet. Allt nötgödsel levereras från Kristoffer Lundberg på Haga kungsgård som samtidigt tar med sig biogödsel, alltså restprodukten från rötningsprocessen, tillbaka. Det är möjligt eftersom rötresten genomgår en process som kallas hygienisering.

– Hygieniseringen sker i en specialtank och innebär att rötresten kan användas som biogödsel av jordbruket. Tidigare har rötresten fått torka och sedan har vi kört den till en komposteringsanläggning, säger Christer Söderström

Att rötresten inte längre behöver avvattnas innan den körs vidare innebär också att det smutsiga vattnet inte belastar fabrikens eget reningsverk.

I dag renar nämligen chipsfabriken 150.000 kubikmeter vatten varje år. Vattnet går sedan till Lotsbroverket som avloppsvatten.

– Där har vi funderat mycket på hur vi bättre kan ta tillvara på vattnet som ju redan är renat. Planen är att bygga en vattenledning mellan chipsfabriken och Haga kungsgård där vattnet kan användas för bevattning.

1,5 miljon euro

Sammanlagt uppgår investeringarna till 1,5 miljoner euro och enligt Christer Söderström räknar man med att ha summan återbetald på tre, fyra år.

– Det är en investering som ger god återbetalning, säger han.

Biogasen går uteslutande in till produktionsanläggningen och står i dag för 20 procent av energikostnaderna. Särskilt mycket mer än så är inte heller möjligt att i dag producera eftersom det skulle kräva större eller fler rötningskammare.

– Men det är ändå en ansenlig del. Samtidigt minskar våra kostnader för kompostering och avlopp. Projektet har också gjort att vi minskat vårt koldioxidavtryck med ett ton, eller en sjättedel, per år.

Att bli helt cirkulära är inte heller möjligt eftersom produktionen av en potatisprodukt kräver mer energi än vad som kan framställas av avfallet från samma potatis. Avfallet utgör nämligen inte ens tio procent av potatisen.

Däremot är stärkelse ett organiskt material som ger mycket biogas i rötningsprocessen.

– Kapacitetsmässigt är vår biogasanläggning den största på Åland, säger Christer Söderström.

”Jättebra projekt”

På vägen har projektet också fört med sig en del andra finesser. Bland annat har värmeväxlare installerats för att på bästa möjliga sätt kunna ta vara på värmeenergi.

Christer Söderström lyfter också projektets marknadseffekt. Redan har man börjat trycka på sin cirkulära ekonomi i marknadsföringen, och inom koncernen har fabriken fått stor uppmärksamhet.

Nyligen fick man bland 175 nominerade bland annat utmärkelsen ”The greatest snacks plant in Orkla” i tävlingen Orkla Growth Awards.

– Det här projektet är jättebra både för oss och för Haga kungsgård, säger Christer Söderström.