Vi ålänningar värderar Östersjön högt, det visade Åsub:s utredning ”Ålänningar och miljön 2022”. Ändå har ingen kustvattenförekomst på Åland en god ekologisk status. Sämst status är det i våra innerhavsvikar, områden som vi själva direkt påverkar. Sjöarna mår heller inte bra.
Ålands Vatten rapporterade nyligen att ingen sjö uppfyller kraven som ny dricksvattenstäkt på Åland. Hur kommer det sig då att våra havsvikar och sjöar inte mår bra? Något enkelt svar på denna fråga finns inte men jag vill lyfta fram några saker att begrunda.
Vi är beroende av tillgången på rent vatten och att våra sjöar och vikar mår bra. Ändå sades det länge: ”Varför ska vi på Åland göra något när belastningen kommer utifrån?”. Detta tankesätt håller inte.
Med hjälp av modelleringar går det att påvisa att vi själva påverkar våra innerskärgårdsområden mest. Vi måste med andra ord städa upp vid vår egen brygga först. På den fronten har det glädjande nog hänt en hel del under de senaste tio åren i form av olika sammanslutningar som i dag tillsammans jobbar på olika sätt för att uppnå en bättre vattenkvalitet. De positiva resultaten av detta arbete har ändå ännu inte lett till några större genombrott, vilket har att göra med att våra vatten i dag är betydligt mera påverkade än under tidigare decennier. Vi behöver därför jobba på en ännu bredare front för att uppnå de resultat vi vill ha.
Utöver övergödningen är klimatförändringen ett allt större hot mot våra vattendrag. Östersjön är därtill det havsområde som värmts upp mest under de senaste årtiondena.
Många har säkert lagt märkte till de varma somrarna som vi haft under senare år. Våra mätningar på Husö biologiska station visar att det har varit ovanligt varmt under de senaste somrarna, om man jämför med tidigare decennier.
Nytt värmerekord ifjol, den längsta sammanhängande marina värmeböljan (29 dagar!) sommaren innan och en temperaturökning sedan slutet av 80-talet som motsvarar resten av Östersjön, är några av våra noteringar. Vi ser med andra ord effekterna av klimatförändringen vid vår egen brygga.
Klimatförändringen kan vi på Åland inte själva råda bot på, här måste vi jobba både globalt och lokalt. Det vi kan göra är att se till att våra vattendrag klarar av att bättre stå emot de förändringar som klimatförändringen kommer föra med sig. Man brukar säga att ”En olycka kommer sällan ensam”, detta beskriver klimatförändringen väl.
En av de saker som klimatförändringen bidrar till är att förstärka de skadliga effekterna av övergödningen. Genom att minska näringsbelastningen till våra vattendrag och restaurera ekosystem, minskar vi på övergödningen samtidigt som vi hjälper våra vattendrag att stå emot klimatförändringen och till och med motverka klimatförändringen. Det har nämligen visat sig att välmående ekosystem fungerar som kolsänkor.
Värdet av välmående vattendrag och de ekosystemtjänster* dessa ger, är en sak som tas upp allt för sällan i den politiska debatten. Denna punkt förtjänar ett betydligt större utrymme än vad den har i dagens debatt.
I en färsk rapport från HELCOM som behandlar det socio-ekonomiska värdet av Östersjöns ekosystemtjänster, uppskattas det totala värdet av de ekosystemtjänster som Östersjön förser oss människor med till knappa 50 miljarder euro årligen. HELCOM skriver vidare i sin rapport att degraderade ekosystem i Östersjön beräknas kosta oss som bor runt Östersjön 9 miljarder euro per år i förlorade möjligheter till rekreation.
Det finns alltså mycket att vinna på att se till att Östersjön och våra andra vattendrag är välmående. För att vi ska kunna driva Östersjöfrågorna på en bredare front behövs även politisk vilja. Om det ekonomiska värdet och de immateriella värden som ekosystemtjänsterna från ett välmående ekosystem genererar, lyfts fram mera blir det även lättare och attraktivare för politiker att driva miljöfrågor som berör våra vattendrag. Speciellt när beslut som sträcker sig över en mandatperiod ska tas. Forskarkåren har länge försökt lyfta fram vikten av att se långsiktigt på miljöfrågorna men inte lyckats nå fram till beslutsfattarna. Kommunikationen på området behöver ännu utvecklas.
Östersjön och dess ekosystem kan inte vänta i all evighet, tiden börjar bli knapp om vi ska vända på skutan. Vi måste bli bättre på att skydda det som är skyddsvärt och minska ytterligare på alla utsläpp till Östersjön. Framtagandet av fungerande restaureringsmetoder behöver också göras. Restaurering av undervattensmiljöer har på våra breddgrader länge varit något som inte undersökts i allt för stor utsträckning förrän nu.
Frågan är om vi är villiga att lägga i en till växel för att säkerställa att kommande generationer kan njuta av välmående vattendrag?
Fotnot: * Ekosystemtjänst = alla de produkter (t.ex. vildfångad fisk) och tjänster (t.ex. rekreation) som ekosystemen ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet.
Tony Cederberg, Amanuens Åbo Akademi
Husö biologiska station
