I ett antal artiklar har vi kunnat läsa om det försvagade konjunkturläget på Åland och Ålands icke-existerande tillväxt. Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) presenterar i sin konjunkturrapport, publicerad april 2023, att utsikterna är fortsatt svaga för Åland. I rapporten konstateras att både företag och hushåll är fortsatt pessimistiska. Vissa branscher har framtidstro medan andra har väldigt lite av den varan.

Lågkonjunkturer kännetecknas av minskad konsumtion samtidigt som arbetslösheten ökar, vilket leder till ett sämre ekonomiskt klimat. På Åland har vi väldigt låg arbetslöshet, men med det sagt ligger arbetslösheten historiskt sett högre än normalt. Arbetslösheten har sjunkit från 9,5 procent 2020 till 4,5 procent 2022. Men därefter har återhämtningen avstannat, då matchningsproblematik och den inbromsande tillväxten nu gör sig påmind. Åsub räknar med en arbetslöshet på 4,3 procent under både innevarande år och nästa, vilket innebär att vi fortsättningsvis ligger på en nivå cirka 0,8 procentenheter högre än före pandemin. Ser vi till våra närliggande regioner är det låga siffror, men det är högre än normalt på Åland.

Detta är fakta, fakta är bra och behövs för att kunna ta beslut. Annars gissar vi och det är ingen bra strategi för livskraftighet.

I Ålandstidningens artikel (den 29 april 2023) kan vi läsa om att det på Åland bildas och startas många företag. Detta pratar vi mycket om, att vi är entreprenöriella på Åland. Men stämmer det fortfarande eller har vi fastnat i gamla sanningar? Vidare kan man läsa att väldigt få av de som kommer till Ålands Näringsliv för att få hjälp med att starta företag funderar på export, anställningar och expansion. De flesta startar företag för att försörja sig själva, och ofta är det fråga om bisyssla. Såklart startas det många företag som inte kommer till oss för rådgivning, men detta visar på en trend.

Med det sagt så kan vi konstatera att vi har en bra överblick på vilka funderingar nya företagare på Åland har; under hösten 2021 till våren 2023 hade vi cirka 340 rådgivningstillfällen. En trend som vi ser är den av företagande – inte entreprenörskap.

Vi behöver kanske omformulera oss; Åland är en plats med många företagare, men få entreprenörer. Vi startar och förvaltar företag, vi är inte i samma utsträckning innovativa och riskbenägna, vilket kännetecknar entreprenörer och entreprenörskap.

Hur kan vi vända trenden? Hur kan vi komma tillbaka till det entreprenörskap som vi historiskt sett är kända för på Åland?
 

När Gustaf Erikson startade fraktverksamhet var inte hans målsättning att frakta spannmål lokalt på Åland – han lyfte blicken direkt och tänkte större. I dag när nya företag startar på Åland är fokus oftast inställt på att sälja på Åland, man lyfter inte blicken. ”Det går inte på grund av skattegränsen”, är ofta svaret som hörs i samhällsdebatten. Men det finns också många branscher som inte berörs nämnvärt av skattegränsen, men ändå har man siktet inställt på den åländska marknaden. Låt inte andras utmaningar bli din sanning.

För att igen bli ett blomstrande entreprenöriellt samhälle behöver vi utveckling och förutsättningar för det. Många företag i dag sitter fast i den dagliga verksamheten och prioriterar inte att lyfta blicken, eller förmår sig inte göra det. Det blir en ond cirkel av att klara av vardagen med en affärsmodell som inte är helt anpassad efter dagens förutsättningar i stället för att tänka nytt, göra om, utveckla och anpassa sig till dagens förutsättningar.

Alla företag behöver utvecklas, annars uteblir kunderna och försäljningen. Mycket få företag kan år ut och år in använda samma koncept utan förbättringar och förändringar.
 

För att växa och skapa tillväxt behövs utveckling och försäljning. Hur denna utveckling ser ut finns det inget enkelt recept på. Men det börjar med fakta, i de flesta fall handlar det om siffror. Vad tjänar jag pengar på; vilka produkter eller tjänster ska jag satsa på och vad kostar mer än de smakar? Tack vare förståelse för siffrorna vet du vad du ska satsa på och utveckla. Det räcker inte att köpa in bokföringshjälp utan det handlar om att förstå vad som ligger bakom siffrorna. Prioriterar man inte att sätta sig in i detta som företagare så är det förståeligt att lönsamheten uteblir och tillväxten likaså.

Här kan även media medverka genom att lyfta upp positiva exempel. Att skriva om utmaningar och problem är viktigt men att lyfta upp goda exempel är kanske viktigare i utmanande tider. Vem vill bli företagare om det framstår som ett enda långt papperskrigande och telefonköande?

Att skapa tillväxt sker genom långsiktigt arbete med fokus på företagande. Hur kan vi stödja och hjälpa företagare att växa och vilja satsa på sitt företagande? Det gör vi genom långsiktighet och förutsägbarhet gällande regelverk, bra grundförutsättningar och villkor för företagande, olika typer av stöd, digitalisering och bra utbildning som höjer kompetensen. Det behövs tydliga ramar för den åländska näringslivspolitiken, och entreprenörer och företagare som får förverkliga sina idéer utan förutsättningar som ändrar (minst) vart fjärde år.

Susanne Olofsson
Vd Ålands Näringsliv