I onsdags förra veckan röstade EU-parlamentet om lagförslaget om restaurerande av natur. Utfallet var 336 röster för, 300 röster emot och 13 nedlagda röster.

– Förslaget är inte helt klart utan man har röstat om en ståndpunkt till fortsatt beredning, säger infrastrukturminister Christian Wikström (Ob).

Lagens syfte är att återställa skadade ekosystem och natur i hela EU. Det görs för att bekämpa klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och för att minska riskerna för livsmedelsförsörjningen.

EU-parlamentets förslag tvingar inte fram nya skyddade naturområden i EU och kommer inte heller hindra ny infrastruktur inom förnybar energi. Det stöder också kommissions förslag att införa restaureringsåtgärder för minst 20 procent av alla land- och havsområden i EU senast 2030.

– Det har funnits farhågor om att havsbaserad vindkraft kommer att behöva monteras ned, men forskningen visar att vindkraft till havs kan bidra till ökad biologisk mångfald, säger talesperson Erica Scott (HI).

Vad räknas?

Nu när EU-parlamentet har röstat igenom sin ståndpunkt är det dags för förhandlingar med rådet om den slutliga lagtextens utformning. Därför är det ännu oklart hur lagen påverkar Åland.

– Vad ska räknas som restaurering? Ska man till exempel återställa åkermarker, vilket kan innebära att stora åkermarksarealer behöver återställas?, säger Christian Wikström.

– För städer innebär förslaget att det ska finnas mer grönområden något som Mariehamns stad redan jobbar med säger Christian Wikström.

Lagen är en del av EU:s större klimat- och miljöpaket, den europeiska gröna given, som EU:s institutioner har arbetat med ända sedan det presenterades i slutet av 2019.