Annica Löfroth blir om någon vecka klar med sina lärarstudier i Gävle, Sverige. Hon har studerat till lärare för förskoleklass och upp till årskurs tre, en utbildning på fyra år. Men trots att hon gjort sin praktik på Åland och att hon har skrivit sina skoluppgifter utifrån den åländska läroplanen är hon ändå inte behörig lärare på Åland.
Hon säger att det finns två alternativ för lärare med svensk examen som vill bli behöriga på Åland, antingen arbetar man under en handledare i ett år eller så går man en kompletterande kurs vid Högskolan på Åland.
– I den ingår en uppsats och praktik i Finland, säger hon.
Men för henne skulle kursen inte gå snabbare än handledningsperioden, eftersom hon inte kan söka till den förrän hon har fått sitt examensbevis och kursen endast går en gång per år. Det skulle därför dröja ett år innan hon kunde gå den.
Under tiden som hon arbetar med en handledare får hon lägre lön.
– Jag får ungefär 200 euro mindre i månaden mot vad en fullt behörig lärare skulle få. Om jag inte har examensbevis är det 800 euro mindre i månaden.
Annica Löfroth berättar att hon har studerat samtidigt som en person från Finland, som däremot inte behöver vänta lika länge för att bli behörig lärare.
– Hon behöver bara lämna in några papper för att få behörigheten.
I Finland är man nämligen behörig klasslärare med en lärarutbildning från något av de nordiska länderna. På Åland är det dock andra regler som gäller.
Så fungerar det i Finland
Finland och Åland har olika lagstiftning när det gäller behörighet för lärare.
I Finland tar behörighetsförordningen inte ställning till vilka årskurser ens lärarutbildning har omfattat, utan en lärarutbildning från vilket nordiskt land som helst ger behörighet att vara klasslärare.
”Behörig att ge klassundervisning är den som … i Danmark, Island, Norge eller Sverige har avlagt examen för klasslärare i grundskolan baserad på ett minst treårigt utbildningsprogram”, står det i den finska lagstiftningen.
Enligt Pocke Wikström, förbundssekreterare vid Finlands Svenska lärarförbund, är det upp till arbetsgivaren att göra en bedömning om en svenskutbildad lärare är behörig och för vad.
Lönen för lärare i Finland utgår dock ifrån huruvida man har en högre högskoleexamen eller inte. Med en finsk lärarutbildning har man en högre högskoleexamen, och får därmed den högsta lönen i lönetabellen. En kortare svensk lärarutbildning ger behörighet att söka en tjänst och få en tillsvidareanställning, men med en lägre lön om utbildningen inte är en högre högskoleexamen.
Svårtolkat
Lärarutbildningen i Finland är fem år och ger behörighet för årskurs 1–6. I Sverige är utbildningen fyra år och ger behörighet för antingen förskoleklass upp till årskurs tre eller för årskurs 4–6, vilket gör att man inte är behörig för årskurs 1–6 på Åland.
Annica Löfroth får genom sin utbildning undervisa i förskoleklass, som i Sverige räknas som den första årskursen i skolan. På Åland motsvaras det av förundervisning eller förskola, som är en del av daghemsverksamheten för sexåringar, vilket gör att behörigheten inte är helt lätt att tillämpa på arbeten i åländska daghem. Hon säger att det är svårtolkat både för henne och för arbetsgivare vad hon i praktiken är behörig för.
Annica Löfroth säger att det verkar bökigt att som ålänning söka till rätt kurser för att bli behörig lärare. Hon har dessutom redan arbetat med den åländska läroplanen under sin utbildning.
– I den finska utbildningen har man praktik i Finland. Jag har haft min praktik på Åland och har skrivit mina uppsatser och mitt examensarbete enligt den åländska läroplanen, säger hon.
Annica Löfroth tycker att alla nordiska utbildningar borde fungera i alla nordiska länder. Att hon inte är behörig för att arbeta som lärare på Åland gör att hon inte har möjlighet att få en fast anställning.
– Jag kan inte få ett fast jobb med full lön, trots att jag har ett examensbevis, säger hon.
