Det har länge arbetats för att Åland ska samordnas i en enda räddningsmyndighet och inte två som i dag. Men varje gång ett förslag har lagt fram har det stupat.
Nu gör landskapsregeringen ytterligare ett försök med ett utkast till ny myndighet som sammanställts av Johan Ehn och Johan Pawli. Till skillnad från tidigare förslag så lyfts funktionerna i det här förslaget från den kommunala nivån för att man i stället ska samordna räddningsverksamheten, landskapsalarmcentralen och polisen under en ny, sammanhållen myndighet.
– Vi fick uppdraget av förvaltningschefen John Eriksson och vice lantrådet Harry Jansson (C) att titta på hur man kan skapa ett förslag till Ålands polis- och räddningsmyndighet, där man samlar allt blåljus under en och samma myndighetsfunktion, säger Johan Ehn.
Frågan om hur mycket av räddningsverket som ska ingå i den nya myndigheten är öppen för diskussion.
Förslaget till ny polis- och räddningsmyndighet
Alarmcentralens chef Johan Ehn och polismästare Johan Pawli föreslår en ny myndighet under landskapet där polis- och räddningsverksamheten samordnas tillsammans med alarmcentralen.
Myndigheten ska styras av en myndighetschef som har en stab till sitt förfogande, samt leder ledningsgruppen tillsammans med stabschefen, avdelningscheferna, en jurist samt enhetschefer.
Under staben finns de tre verksamhetsområdena.
Polisavdelningen innehåller:
Chef: operativ polischef.
Enheten för övervaknings- och utryckningsverksamhet, enheten för brottsbekämpningsverksamhet och enheten för tillståndsverksamhet.
Beredskaps- och krisledningsavdelningen innehåller:
Chef: Avdelningschef.
Alarmcentralen och enheten för beredskapsplanering och krisledning.
Räddningsavdelningen innehåller:
Chef: Räddningschef och biträdande räddningschef.
Enheten för förebyggande- och myndighetsarbete och enheten för grundläggande operativ räddningsverksamhet.
Hjälper varandra
Ehn och Pawli ser fördelar med att samla de olika blåljuskompetenserna under samma myndighet. I utredningen beskriver man hur de olika delarna redan i dag hjälper varandra i olika situationer.
– Om allt är under samma hatt, samma betalare och beställare, har man andra förutsättningar att samutnyttja resurserna. Rent operativt ser vi fördelarna, men det är en politisk fråga åt vilket håll man vill vandra. Det här är ett alternativ, men det finns säkert andra sätt att hantera verksamheterna på också, säger Johan Ehn.
Han poängterar att det underlag han och polismästaren tagit fram är just ett underlag för fortsatt behandling. Innan en ny myndighet kan bli till måste fler utredningar göras.
– Det är inget konkret, praktiskt förslag, utan ett diskussionsunderlag.
Fler utredningar
En sådan sak som måste utredas är hur kostnader ska fördelas. I dag bekostas räddningsmyndigheterna av kommunerna, men i förslaget lyfts denna funktion till landskapsnivån.
– Vi har inte gjort någon djupdykning i ekonomin, men den siffra vi nämner är mellan 2,5 och 3,5 miljoner euro. Sedan är det upp till landskapsregeringen att fundera på hur man vill hantera kostnadsmassan, säger Johan Ehn.
En av de större oroshärdarna i tidigare förslag, som varit en stor del i att dessa fallit, har varit kommunernas farhågor kring frivilligbrandkårerna. I Ehns och Pawlis förslag lämnas dessa helt som de är i dag, men de kan få understöd av en insatsstyrka från myndigheten.
– Det här är ett förslag som bygger på att vi försökt att titta på var stridsfrågorna fanns tidigare och hur man kan hitta lösningar så att vi kan få ett beslut och börja jobba gemensamt framåt, säger Johan Ehn.
