Christian Jansson har varit lärare i it och marknadsföring på handelsläroverket, supportchef på Eckerökoncernen och jobbat med robotisering och processutveckling på Ålandsbanken. När han blev uppmanad att söka vd-tjänsten på Åda efter att Katarina Donning avgick jobbade han för det nordiska företaget Advania i Sverige med att utveckla it-system för bland annat kommuner.

– Ju mer jag funderade på att söka, desto mer kändes det som en match. Jag har alltid varit intresserad av digitalisering, och då kanske mer av kommunikationen ut till människan än av de rent tekniska processerna. Som lärare brann jag särskilt för att få lära ut och förmedla det jag just hade lärt mig, och jag hade tänkt vara längre i Sverige och Finland för att plocka upp nya saker jag kunde ta hem till Åland. Men sedan tänkte jag att man inte får en sådan här chans ofta i sitt arbetsliv, säger han.

Han är född i Borgå och uppväxt i Mariehamn, men har bott det mesta av sitt liv i Jomala.

– Jag har suttit med både i kommunstyrelsen och fullmäktige, och varit ordförande i ett kommunalförbund för södra Ålands högstadiedistrikt. Så jag har erfarenhet av att sitta på den sidan också, och det var det som fick mig att tänka att jag nog har vad som behövs här, säger han.

Bagage och blankt papper

De första veckorna på jobbet har gått åt till att lära känna personalen och sätta sig in i verksamheten.

– Det är förstås mycket att göra, men det känns bra. Vi har en kompetent personal, ett bra gäng som vet vad de gör och som jag haft bra diskussioner med. Däremot har 2022 inte varit något bra år för Åda. Vi har förlorat flera nyckelpersoner och jobbat på stora kundprojekt, och det tär förstås på verksamheten. Så vi behöver börja bygga upp på nytt, ta in nytt folk och fylla vakanser för att fullfölja de uppdrag vi har nu, och för framtiden. Sedan i somras har vi en ny styrelse som mest har behövt fokusera på rekrytering, säger Christian Jansson.

Ådas bagage är tungt. Det har stormat kring bolaget sedan det bildades 2014. Under de första åren fanns en konflikt mellan ledningen och personalen som ledde till stor sjukfrånvaro, och kring samma tid kritiserades Åda för stora administrationskostnader, missgynnande av andra it-bolag och ett förstatligande av it-driften.

År 2020 riktade landskapsrevisionen kritik mot Åda för ineffektivitet, ledning som brustit betänkligt i upphandlingen av larmsystemet Ålarm och fördubblade kostnader i den samma.

– Det är inte landskapsrevisionen som reviderar Åda. De har utrett landskapsregeringens it och där kritiserat Åda utan att haft insyn. Åda har reviderats av KPMG med en helt annan slutsats, säger Christian Jansson.

I april i år dömde tingsrätten Åda för brott mot lagen om offentlig upphandling i fallet om landskapets nya löne- och personaladministrationssystem, i ett ärende som nu gått vidare till hovrätten och där även justitieombudsmannen tidigare fastslagit att Åda förfarit på ett lagvidrigt sätt.

– Men det var inte då och är fortfarande inte helt klarlagt vilka lagar Åda lyder under, och det saknas en del lagstiftning på Åland som skulle förtydliga det.

I våras kom det först fram att Ådas ägare – landskapet, Mariehamns stad och kommunerna – var missnöjda med hur bolaget fungerar, att en arbetsgrupp inte var positiv i sin kartläggning av bolagets position och framtidsutsikter, och att Mariehamn utredde ett eventuellt utträde ur Åda.

Ändå tittar Christian Jansson med tillförsikt på framtiden, och ser en chans att börja med relativt blanka papper.

– Om jag inte trodde på Ådas sak skulle jag inte ha accepterat uppdraget.

Beslut måste tas

Som sin första stora uppgift ser han att tillsammans med styrelsen och ägarna försöka förtydliga och skapa en samsyn kring vad bolagets verkliga uppdrag är.

– Det har varit ganska oklart från början, men alltid tudelat. Dels att tillhandahålla it-strukturen för ägare och kunder, dels att bidra till Ålands digitalisering. Men det man ganska snabbt kom fram till var att digitalisering är något som måste skötas ute hos ägarna. Det är i första hand inte en teknisk process utan handlar om processer och en förankring i verksamheten.

Han säger att uppdraget inte blivit klarare sedan dess.

– Snarare har ägarna tvärtom dragit sig ifrån varandra, bildat olika åsikter om vad Åda ska göra och nya kunder har tillkommit. Min fasta övertygelse är att Åda kan och borde vara den centrala it-leverantören till våra ägare och kunder, så att vi står för tekniken men inte bara säljer hårdvara utan en helhetstjänst med support och drift. Man ska kunna lita på att vi gör jobbet enligt best practice, så ekonomiskt och hållbart som möjligt och att vi har kompetensen, säger han.

Sin egen roll ser han som att vara den som sprider kunskap och underlättar kommunikationen.

– Det är kommunikation vi pratar om, att få kunderna att förstå vad vi kan och inte kan erbjuda. Vill man på allvar att digitaliseringen ska ta fart behöver man en grundstruktur i it och sedan ser jag att vi ska hjälpa ägarna att anpassa systemet och förankra det i sin verksamhet och sina processer. Men då måste vi få tydliga beställningar på det och betalt för det. Så som upplägget är i dag kan vi inte göra de utredningar som behövs annars, så vi är på ett sätt bakbundna, säger Christian Jansson.

Det som också behövs är ett övergripande och långsiktigt beslut. I budgetförslaget för 2023 förekommer ordet digitalisering 57 gånger och en summa om 4.181.000 euro föreslås investeras i digitalisering och informationsteknologi inom förvaltningen.

– Det har funnits en vision om att varje ålänning ska ha en enda åtkomstpunkt till allt man behöver i samhället, inköp och beställningar och kontakt med myndigheterna. Och det är inte omöjligt att skapa en portal eller ett interface som pratar med alla de separata systemen där ute. Men då behövs det långsiktiga beslut som ska hålla över mer än en budget- eller mandatperiod. Det kan jag sakna, att man politiskt inte diskuterar visioner och helheter utan käbblar om detaljer i stället, säger Christian Jansson.

Läka sargat förtroende

Hans egen vision för hur Åda ska se ut om fem år är mer i linje med hur det skulle ha sett ut från början.

– Vi måste vara centrala för annars får vi aldrig de stora synergieffekterna, och då har vi svårt att lyckas med vårt uppdrag. Och ju färre som anlitar oss, desto svårare får vi att behålla och locka till oss kompetent personal. För att Åda ska kunna ta fart måste det tas beslut om att vissa saker ska skötas av oss. Annars finns det parallella it-miljöer som kostar parallellt, och vi är för små för att alla ska sitta på sina egna kammare och göra sitt.

Han tillägger:

– Till exempel kommunerna är för små och inte tillräckligt annorlunda för att rättfärdiga att alla ska ha sina egna system. Enligt mig krävs en ganska stor parallell organisation om en kommun ska sköta allting själv. Den kompetens som krävs och börjar krävas i it-verksamheter i dag vad gäller till exempel säkerhet finns det inte många på Åland som kan upprätthålla. Åda har möjligheten, men bara så länge vi får uppdrag och kan finansiera vår verksamhet, säger Christian Jansson.

Det innebär inte att privata it-företag blir onödiga.

– Vi behöver kunna anlita dem. Åda kan inte göra allt, men utan en central it-operatör som kan sköta upphandlingar hamnar vi tillbaka till att alla ska ha sitt eget, säger han.

Ansvar för hållbarhet

Han ser också att en samkörning av inköp av it-system skulle vara viktigt för hållbarhetsarbetet.

– Det är något jag själv brinner för. Man tänker att digitalisering leder till mindre pappersbruk, men har man saker sparade på flera olika ställen i molnet kan det lätt gå åt mer energi och bli sämre för miljön. Och köper vi in och äger våra kunders hårdvara kan vi ta ansvar för hela livscykeln, för återbruk och återvinning, och till exempel hålla koll på hur mycket koldioxid man därmed sparar in. I dag står det högar med it-skrot överallt på Åland för att man inte vet hur man ska hantera det.

Det är en framtidsvision som bygger på att Åda kan återuppbygga ett allvarligt sargat förtroende, vilket Christian Jansson nu ser som sitt uppdrag.

– Jag kan uppleva att Åda har och har haft ett oförtjänt dåligt rykte som vi inte alltid själva varit orsaken till, och att den stora nöjdhet som många av våra kunder har med oss sällan lyfts upp. I oktober låg kundnöjdheten på 94 procent. Det är på en annan nivå det gnisslar, och nu är mitt jobb att identifiera vad den utmaningen är. Jag är inte säker på att det finns så stora utmaningar, men det gäller att vi börjar prata. Jag hoppas vi kan jobba mot en bättre bild som bättre stämmer överens med verkligheten, säger han.