I maj tillsattes en parlamentarisk kommitté för att starta ett demokratiprojekt med särskild inriktning på ökad jämställdhet i lagtinget. Arbetet är nu slutfört och ett slutbetänkande är överlämnat till landskapsregeringen (LR).

– Det finns fortsättningsvis mycket att göra för att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande i samhället mellan kvinnor och män. Kommitténs slutbetänkande kommer med förslag till konkreta åtgärder i rätt riktning, säger Annika Hambrudd (C), jämställdhetsminister, i ett pressmeddelande.

Frågan om jämställdhetsbonus har varit aktuell hela mandatperioden. Den nu sittande LR stoppade genom vicelantrådet Harry Jansson (C) på enskild föredragning den bonus som infördes inför lagtingsvalet 2019, en fråga som lagtingsledamoten Camilla Gunell (S) tog till Justitiekanslern (JK).

Den parlamentariska kommittén fick i våras uppgiften att ta fram andra jämställdhetsfrämjande åtgärder inför höstens lagtingsval, och har nu alltså landat i ett nytt bonussystem. De partier som har jämställda kandidatlistor, minst 40 procent på listan ska vara av det ena könet, får ta del av jämställdhetsbonusen.

– Partierna bör sträva efter att ha jämställda kandidatlistor oavsett om det finns en jämställdhetsbonus eller inte. Bonusen kan dock fungera som en extra morot för att göra en ytterligare ansträngning som kan löna sig även ekonomiskt, säger Annika Hambrudd.

Pott på 18.000

Fördelningen är tänkt att ske proportionellt enligt mandaten i lagtinget enligt modellen: 10 procent av anslaget för politisk kommunikation/antalet mandat för de partier som hade jämställda kandidatlistor gånger antalet mandat för det enskilda partiet. Bonusen betalas ut en gång under mandatperioden och den totala gemensamma potten är cirka 18.000 euro.

Man föreslår att bonusen ska införas i lagtingsval genom lagstiftning, men i väntan på det vill man att LR fattar beslut om en bonus redan till höstens val.

Kommittén lämnar också övriga förslag till LR för att främja jämställdheten i lagtingsarbetet och i lagtings- och kommunalval. Bland annat vill man se kontinuerlig utbildning för att öka kunskapen om jämställdhet, att lagtinget fastställer handlingsprogram för jämställdhet varje mandatperiod, att lagtinget strävar efter jämn könsfördelning i utskotten och att man undersöker och motverkar hot och kränkningar mot politiker på både landskaps- och kommunalnivå.