Ny blankettlagstiftning om en miljöskadefond innebär ökade kostnader för 140 verksamheter på Åland. I ett lagförslag som landskapsregeringen (LR) lämnat till lagtinget får Åland bättre förutsättningar till ersättning för miljöskador. LR skriver i förslaget att i ett gemensamt system med Finland i en fond får man ett välfungerande samarbete för ersättande av miljöskador.

Anledningen till den nya lagstiftningen är att man i Finland upphör med oljeskyddsfonden och miljöskadeförsäkringar och i stället skapar en fond som ska finansieras av verksamheter som utgör en risk för miljön. Lagen planeras träda i kraft den 1 januari 2025.

Avsikten med fonden är att oljeskador ersätts även om den ansvariga för skadorna inte kan bekosta saneringen eller inte är känd. På så sätt bekostas inte saneringen med skattemedel.

Konsekvenserna av lagförslaget för Åland är att ett antal verksamhetsutövare ska betala en miljöskadeavgift till fonden.

Administreras i Finland

Miljöskyddsinspektör Mikael Stjärnfelt vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) säger att det handlar om verksamheter som belastar miljön på olika sätt.

– Det är fiskodlingar, sågverk, olika täkter och diverse andra industriverksamheter. Ett företag kan ha flera verksamhetsställen och behöver betala per anläggning.

De flesta betalar en engångsavgift medan vissa, beroende på verksamheten, betalar en årlig avgift. Exempelvis fiskodlingar betalar en årlig avgift för sina olika odlingsplatser, säger Mikael Stjärnfelt.

Den totala inbetalningen från engångsavgifter på Åland uppskattas till omkring 30.000 euro och summan för de årliga miljöskadeavgifterna till omkring 15.000 euro.

Även om ÅMHM varit med och tagit fram lagstiftningen och inledningsvis har en del administration som följd av förslaget, är avsikten att de administrativa uppgifterna huvudsakligen ska föras på närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten.

Svaga muskler

Lagtinget debatterade förslaget under onsdagen.

– Det är visserligen en blankettlag, men ett utmärkt exempel på samarbete när Ålands muskler är för svaga. Oljeskyddsfonden har varit bra för Åland och när den avslutas är det viktigt att Åland ansluter sig till det nya systemet, sade lantråd Katrin Sjögren (Lib).

Lagen om miljöskyddsfonden ska bara användas när det inte finns annan lagstiftning som kan träda in, sade Katrin Sjögren.

– Vi har en egen gedigen miljölagstiftning i botten trots fonden.

Mikael Lindholm (C) sade i Centerns gruppanförande att fonden fungerar som en garanti för att Åland kan vidta åtgärder om något händer.

– Det vore dumt att försöka skapa en egen fond, utsläpp är gränsöverskridande och kan drabba Åland hårt.

I lagtingsdebatten lyftes frågan varför inte vindkraften finns med i förteckningen över verksamheter som ska betala avgift till fonden.

– Det är problematisk att inte inkludera en av de största verksamheterna, sade Christian Wikström (Ob).

Stellan Egeland (Ob) ville att man i utskottsbehandlingen av förslaget ska se på avgifternas storlek.

– Det förefaller vara samma avgift för en liten enmansverksamhet som för världens största vindkraftsindustri och för en vätgasanläggning. Känns det rimligt? Det tycker inte vi, sade han.

Även Alfons Röblom (HI) reagerade på avgifternas storlek.

–  Utskottet kan kanske titta på möjligheten att avvika från blankettlagen med vilka som ska betala och hur hög avgift?

Lagförslaget behandlas vidare av social- och miljöutskottet.