Frågan om en fast förbindelse över Prästösund sträcker sig ända tillbaka till 2011 års kortruttsmeddelande, då rutten tillsammans med bland annat projekt Västra och Östra Föglö identifierades som ett av flera alternativ där landskapsregeringen genom infrastrukturella satsningar kunde effektivisera skärgårdstrafiken.

Sedan dess har diskussionen förts från och till, och nu sparkar landskapsregeringen återigen liv i den genom att gå in för att göra en förstudie. I förstudien ska man med tidigare genomförda utredningar som grund titta närmare på om det smartaste är att satsa på en ny färja och nya färjfästen, eller på en fast förbindelse.

– Vi vill reda ut vilket alternativ som är ekonomiskt klokast, säger infrastrukturminister Camilla Gunell (S).

Konverterad färja

Som en del av förstudien ska landskapsregeringen också på nytt se närmare på olika sträckningar och var en fast förbindelse bäst skulle passa in.

– Det finns ju ganska många fornlämningar och gravplatser på Prästösidan som man måste beakta, men när vi sedan vet allt ska alternativen jämföras mot vad det kostar att fortsätta driva linfärjetrafiken med en klimatanpassad färja och förnyade färjfästen på bägge sidor.

Klart är åtminstone att något på sikt måste göras, och landskapsregeringen har tidigare sagt att målet är att byta ut hela den befintliga linfärjeflottan bestående av åtta fartyg inom tolv år.

Oaktat vilket av alternativen man går in för lär dock befintligt tonnage på rutten konverteras till eldrift inom överskådlig framtid.

– Vi kommer att behöva förnya flottan oavsett, men färjan som går mellan Prästö och Töftö kan konverteras till eldrift och det vill vi göra så fort vi får chansen. Vi behöver pröva tekniken och få erfarenhet av eldriven linfärjedrift, och om vi sedan skulle gå in för en fast förbindelse kan färjan flyttas till någon annan rutt.

600 meter

I kortruttsmeddelandet från 2011 identifierades två alternativ för en fast förbindelse över Prästösund. Bägge med en cirka 600 meter lång bro med en segelfri höjd på 18 meter. Det kan jämföras med Vårdöbron, som stod klar 2019 och som kostade 13,3 miljoner euro, som i dag är Ålands längsta bro med 350 meter och en segelfri höjd på 5,6 meter.

Varken Camilla Gunell eller bro- och hamningenjör Anders Sundblom vill i nuläget säga något om vad projektet kan komma att kosta om landskapsregeringen skulle bestämma sig för att gå vidare, och menar att de kalkyler som gjordes 2011 inte står sig i dag.

Men det skulle bli betydligt dyrare än de 13,3 miljoner euro som Vårdöbron kostade?

– Så är det. Det är ju ett dubbelt så stort projekt, egentligen mer än så eftersom vi nu pratar om en hög bro med en segelfri höjd på 18 meter, säger Anders Sundblom.