Efter Rysslands invasion av Ukraina har EU-länderna infört skarpa sanktioner mot landet. Men ett problem för många europeiska länder är att man i mångt och mycket är beroende av rysk olja och gas.
I snabb takt försöker nu EU ställa om sin energianvändning för att slippa beroendet, och för att sänka koldioxidutsläppen genom att växla från fossil energi till förnyelsebar.
Det är när detta arbete nu intensifierats som Nils Torvalds, på besök på Åland, tror att landskapets satsning på storskalig havsbaserad vindkraft ligger helt rätt i tiden.
– Efterverkningarna av kriget i Ukraina kommer att vara enorma. Det handlar i första hand om energi och där kommer vi säkert under en relativt lång tid framåt att ha höga energipriser i Europa, säger han och fortsätter:
– I det hänseendet kommer Åland befinna sig vid guldgruvans rand. Alla planerna på vindkraft kring och på Åland gör ju att Åland snart kommer vara oerhört självförsörjande i fråga om energi.
Nils Torvalds menar att en stor energiproduktion på Åland också öppnar för andra omställningar till klimatets fördel. En omställning till elektrifierad bildpark, till exempel.
– Det finns väl inte en enda elbil som inte klarar de avstånden som ni har här? Och eftersom ni kommer att bli självförsörjande på el så har ni så att säga inga problem.
– Om ålänningarna bygger ut elkraften måste det också påverka elpriset. Ni kommer visserligen att vara kopplade till den nordiska marknaden, men eftersom man också får skattelättnader för elbilar tror jag det är en win-win.
Tvingas ställa om
Inom EU har ”Den gröna given” diskuterats en längre tid, men inte utan motstånd. Flera länder är starkt beroende av olja, gas och kol, och har motsatt sig åtgärder som ofta kostar mycket.
I och med kriget i Ukraina har miljö- och klimatpolitik i praktiken blivit synonymt med säkerhetspolitik. Innebär det att det går lättare att föra fram förslag om klimatomställning?
– Svaret är: jo, säger Nils Torvalds med ett skratt.
– Det är enklare eftersom det tvingar oss. Före kriget i Ukraina kunde man att säga ”jo, men...” sedan kom alla invändningar mot att göra omställningen. Efter kriget har detta ”men” fallit bort. Alla inser att det måste göras. Sedan hur långt tidsfönstret är ännu en öppen fråga. Om den ryska gasexporten ska ersättas med vätgas är det inget man gör på nolltid.
Torvalds säger att experter han talat med är skeptiska till längre gasledningar för vätgas, och därför är han också positiv till planerna på att framställa vätgasen på plats vid vindkraftsparkerna runt Åland.
– Bygger man ut vindkraftsfältet på norra sidan borde man, för att förhindra en transport, tillverka vätgasen på plats. Sedan kan man enkelt förvandla vätgas till något annat, som ammoniak.
Som så ofta i EU-samarbetet ställs frågan om vem som ska betala för satsningarna i energiomställningen.
– Det finns en ryggradsreflex i parlamentet där de sydliga och östliga medlemsstaterna menar att det är EU som ska betala. Här är vi inte riktigt eniga.
Oljestopp inom kort
En annan, och betydligt mer aktuell fråga, är frågan om hur Europa ska frigöra sig från det ryska gas- och oljeberoendet. Nils Torvalds säger att frågan om hur man ska komma ifrån gasen i mångt och mycket kommer att klarna framåt vintern, då man tydligare ser hur mycket av den ryska gasen som ersatts när behovet blir större i och med kylan.
Däremot är han övertygad om att ett importstopp för rysk olja kan komma inom några veckor.
– Det är mycket enklare än att stoppa gasimporten, man behöver bara gå ut på marknaden. Det leder visserligen till att oljan blir dyrare och det har sina återverkningar på pumpen.
Vad detta leder till för reaktioner från Ryssland återstår att se.
– Ryssland har en ekonomi som till 60 procent är beroende av olje- och gasexport, i en värld som vill göra sig av med just det. De borde lagt om för länge sedan men det har man inte gjort. Vilket helt enkelt leder till det vi ser i dag, att för att överleva i situationen blir Ryssland en aggressiv stat. Det har funnits skrivet på väggen ganska länge, säger Nils Torvalds.