Coronapandemin med tillhörande reserestriktioner blev ett hårt slag mot rederinäringen. I mitten av mars 2020 meddelade det börsnoterade rederiet Viking Line att man kallat till samarbetsförhandlingar där 2.400 anställda skulle beröras.

Den absoluta majoriteten av dessa permitterades senare samma månad på antingen heltid eller deltid, och senare förlängdes permitteringarna. I november samma år drogs 200 tjänster bland landpersonalen in, varav 110 var uppsägningar. 34 av dessa var bland den åländska personalen, och lika många i Åbo och Helsingfors.

I februari 2021 kom beskedet att rederiet ytterligare förlänger permitteringarna fram till mars nästa år, men att man hoppades kunna avsluta dem innan dess. I juli 2021 meddelade man att Rosellas turlista skulle skäras ned och att fler permitteringar var att vänta, då lönsamheten i att upprätthålla samma trafik inte fanns. Två månader senare varnade vd Jan Hanses för att rederiet inte skulle klara ett år till med permitteringar, utan att det då skulle behöva bli tal om uppsägningar.

Sänkte lönerna

Under denna turbulenta tid sade rederiets informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström i maj 2020 till Ålandstidningen att den högsta ledningen sänkt sina löner i två etapper, och att vissa av direktörerna gjort det samma frivilligt.

– Vi alla deltar. Men det är ingenting vi skryter med, det är så många som lider ekonomiskt, sade hon.

Jan Hanses sade vid samma tillfälle att ledningsgruppen valt att endast ta ut 60 procent av sin ordinarie lön under den 90-dagarsperiod som personalen var permitterad, det vill säga april-juni 2020.

Enligt siffror från Skatteförvaltningen tjänade ledningsgruppen som helhet ändå bara 2,5 procent mindre under 2020 än vad man gjorde 2019. Sex av de sju medlemmarna tjänade tillsammans 956.289 euro, jämfört med 969.874 euro året innan. Jämfört med 2019 steg ekonomidirektör Mats Engbloms och informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnströms löner.

Vice vd Peter Hellgren har räknats bort då han är skriven och betalar skatt i Sverige, och Ålandstidningen inte hunnit få siffrorna från Skatteverket.

Mellan 2020 och 2021 ökade ledningsgruppens inkomster med 45 procent jämfört med föregående år, till sammanlagt 1.373.965 euro. Även här saknas Peter Hellgrens uppgifter.

De största löneökningarna inom Vikingledningen gick till Mats Engblom med 57 procent, Johanna Boijer-Svahnström med 54,6 procent och Jan Hanses med 51,5 procent. För Jan Hanses steg lönen från 296.741 euro 2020 till 472.395 euro 2021.

Fartygschef Henrik Grönvik får betalt enligt befälspersonalens kollektivavtal.

”Extraordinär belastning”

I bolagets ersättningsrapport framgår att koncernen inte har några belönings- eller bonussystem. Man noterar att vd och vice vd har sänkt sina löner med kring 47.000 euro under april-juni 2020, och att man under 2021 har delat ut en del av den införtjänade semesterlöneskulden plus en engångsutbetalning motsvarande en månadslön till dem båda, på grund av extraordinär arbetsbelastning.

Jan Hanses säger att det berodde på att arbetet med att hålla verksamheten i gång inte gjorde det möjligt att ta ut någon ledighet.

– Ökningen av inkomsterna beror på att ledningsgruppen fick stora mängder semestertid utbetald i pengar. Vi hade stora delar av personalen permitterade och behövde hålla verksamheten i rörelse med minimal personal.

På en fråga om det för samma summa pengar som bolaget betalade ut i semesterersättning hade varit möjligt att ha färre personer permitterade och dela upp arbetsbördan svarar han nekande.

– Nej. Det var inte så att vi satt och gjorde de permitterades arbete. Ledningen behövde helt enkelt vara på plats.

Han säger att 2022 inkomstmässigt blir ett normalt år för ledningsgruppen.

– Det som bidrog till arbetsbördan 2021 var att vi genomförde aktieemissionen och gjorde det väldigt långt med interna resurser, så eftersom vi inte gör något sådant i år, och eftersom vi redan löst ut det mesta av våra semestersaldon så blir våra inkomster mer normala i år.