Annika Winsth har i dagarna varit på Ålandsbesök och föreläst för Nordeas företags- och privatkunder. Ekonomierna i stort samt hushållens och företagens ekonomiska förutsättningar har varit på tapeten under hela 2022, men särskilt efter att Ryssland i april invaderade Ukraina och utlöste en inflationsbomb.

För många ekonomer har det varit en tidsfråga innan inflationsrisken skulle brisera. Annika Winsth skrev redan 2015 sin första debattartikel på ämnet under rubriken ”Låg inflation gynnar Sverige”. Där räknade hon upp några av riskerna med en extremt expansiv penningpolitik: Uppblåsta tillgångspriser, höga skulder, improduktiva investeringar samt felallokering av resurser.

– Jag har länge varnat för att om centralbankerna fortsätter med sin expansiva politik även i goda tider så kommer det till slut en chock som får inflationsbägaren att rinna över. Nu har det kommit två chocker på kort tid.

Tvära kast

Inflationen har under året skenat till de högsta nivåerna sedan början på 90-talet och centralbankerna har svarat med flera höjningar av styrräntorna. Riksbanken i Sverige, likväl som Europeiska Centralbanken (ECB), har sedan maj höjt styrräntan med 150 punkter, från 0,25 procent till 1,75 procent – och i USA är styrräntan redan uppe på fyra procent sedan Federal Reserves (Fed) senaste justering i onsdags.

– Jag är kritisk mot de tvära kasten som nu gör det svårt för skuldsatta hushåll och företag att anpassa sig. Risken är att centralbankerna inte bara knuffar in oss i en lågkonjunktur utan än värre i en kris. Risken är att det blir tvärstopp i efterfrågan och jag tycker inte om det jag nu ser i korten.

Inflationsmålet boven

Bakom både de senaste årens expansiva penningpolitik och den oro som Annika Winsth nu har för att centralbankerna bromsar in för hårt ligger inflationsmålet. Hon säger att inflationsmålet blivit heligt alltmedan centralbankernas yttersta syfte att upprätthålla ekonomisk stabilitet fått stå åt sidan.

– Inflationsmålet är ett verktyg, inte ett mål. Valet mellan att nå inflationsmålet och att kasta in oss i en ny kris genom alltför snabba räntehöjningar är enkelt och vi får verkligen hoppas att centralbankerna stannar i tid.

Hon menar att både den svenska och den europeiska ekonomin redan bromsar. Problemet är att inflationen till viss del hålls uppe av stigande energipriser och att räntehöjningarna inte biter på dessa.

– Just nu hoppas jag på svag konjunkturdata. Ju sämre data vi får, desto mer sannolikt är det att centralbankerna stannar i tid.

Bakbundit sig själva

Att centralbankerna, där flera har sprungit åt samma håll, har misslyckats med sitt uppdrag är hon tydlig med. Penningpolitiken är till för att stabilisera ekonomin och dämpa de svängningar som bland annat finanspolitiken bidrar till. Framöver måste penning- och finanspolitiken gå i takt för att inte bli kontraproduktiv det vill säga den ena försöker bromsa, medan den andra gasar.

– Under lång tid har penningpolitiken hällt bensin på brasan. Nu tvingas finanspolitiken bidra till att släcka inflationsbrasan, när det i stället borde vara det omvända det vill säga penningpolitiken dämpar de svängningar politikerna bidrar till. Den mycket expansiva penningpolitiken har därmed bakbundit politikerna, men även centralbankerna själva. Normalt sett ska ju centralbankerna hjälpa till genom att sänka räntorna när vi går in i lågkonjunktur vilket de inte kan nu då inflationen är alltför hög.

Den ekonomiska politiken har också orsakat en stor omfördelning i samhället, där de som varit med på bostadsmarknaden och börsen bara blivit rikare och rikare, alltmedan de som inte ägt någonting fått allt svårare att komma in på marknaden.

– Penningpolitiken har även bidragit till omfördelningspolitik som inte alls hör till centralbankernas uppdrag. Det är politikernas område. Lågräntemiljön har gynnat de som äger tillgångar så som fonder, aktier eller bostäder på bekostnad av de som inte gör det. Vid kriser är det dessvärre alltid de längst ner som tar mest stryk. I nuvarande läge är det klokt med riktade stöd till dem som drabbas hårdast.

Goda förutsättningar

Hushållen pressas nu samtidigt från många håll och reallönerna faller i den snabbaste takten på 30 år. Hushållens förtroende har under året sjunkit som en sten samtidigt som detaljhandeln nu backar.

– Hushållen ska förbereda sig på att priset på pengar kommer fortsätta stiga, det vill säga räntorna fortsätter upp. Bygg buffertar och fortsätt vara försiktiga. Trots att hushållen redan i dag är mycket pessimistiska tror jag inte att de har tagit tillräcklig höjd för den vinter som ska komma.

Samtidigt konstaterar hon att de nordiska ekonomierna, och i synnerhet den åländska, är små ekonomier.

– Vi påverkas väldigt mycket av det som händer i omvärlden. Men är det någonstans i världen man ska var nu så är det i Norden, då vi är bättre rustade än många andra.

Särskilt lyfter hon den fortsatt starka arbetsmarknaden i Sverige och på Åland.

– Så länge du har ett jobb kan du betala dina räkningar. Vi har väldigt bra förutsättningar att hantera en kris. Bankerna i de nordiska länderna är i dag också mer välkapitaliserade än innan finanskrisen 2007-2008, och det är ordning och reda i de offentliga finanserna.

Agnarna från vetet

För företagens och investerarnas del konstaterar hon att de som gjort hemläxan nu står väl rustade. Det är lätt att tjäna pengar när pengar är gratis, men nu stiger priset på pengar snabbt.

– Agnarna kommer att skiljas från vetet och det som är den enes bröd blir den andres död. Bolagen står inför stora utmaningar, men de som varit kloka genom att bygga upp kapital har nu i stället möjlighet att göra sina bästa affärer. För dem som levt på lånat kapital till rörlig ränta väntar en helt annan verklighet.

Samhällsekonomiskt är hennes största oro om bolag börjar gå omkull, eftersom arbetslösheten då stiger. För dem med kapital innebär kriser samtidigt en möjlighet, men när det vänder är enligt Annika Winsth för tidigt att säga.

– Centralbankerna och inte minst Fed bestämmer priset på pengar och när de signalerar att de höjt färdigt kan vi börja leta nya jämnvikter och göra affärer. Jag tror att läget blir tydligare i början av nästa år, är centralbankerna då i stort färdiga möter vi en lågkonjunktur som är besvärlig men går att hantera för de flesta. Om centralbankerna fortsätter att höja räntan långt in på nästa år är risken för en kris betydligt större.