Ett historiskt starkt resultat och det bästa sedan bolagets notering på Helsingforsbörsen 1995. Det rapporterar Viking Line för 2023 i ett börsmeddelande på fredagen. Antagligen är det också bolagets bästa resultat någonsin.

– Vi har inte gått längre tillbaka än till börsnoteringen i historiejämförelsen, men jag har svårt att se att något tidigare resultat skulle varit bättre, säger vd Jan Hanses.

Viking Line har egentligen under hela 2023 presterat lite bättre än väntat, framför allt tack vare anpassningar och effektiviseringar i verksamheten. När helårsresultatet nu är klart kan rederiet notera en rörelsevinst på 55 miljoner euro. Efter de finansiella kostnaderna landar resultatet före skatt på 45,4 miljoner euro och på sista raden uppgår vinsten till 36,3 miljoner euro.

– Visst får man vara nöjd, säger Jan Hanses.

Framgångsreceptet har varit att rederiet lyckats locka lika många passagerare, och till och med fler fraktenheter, trots att man körde med färre fartyg än 2022. Antalet passagerare uppgick till 4,9 miljoner vilket är i nivå med 2022 – och frakten ökade med nästan 8.000 enheter trots att marknaden i övrigt minskade. Omsättningen uppgick till 491 miljoner euro, vilket är något lägre än 2022.

– Vi har tack vare en attraktiv produkt kunnat växa med frakten och samtidigt bibehålla antalet passagerare.

Lägre bunkerkostnader

Under sommarmånaderna rådde tidvis till och med kapacitetsbrist på rederiets fartyg. Närmare 1,8 miljoner passagerare reste under perioden juni-augusti. Den största resenärsökningen kom på paradrutten mellan Åbo och Stockholm, där Glory i början av året inledde trafik. Totalt 2,1 miljoner passagerare reste under året med Grace och Glory och Viking Lines marknadsandel på rutten uppgår nu till 72 procent.

Med färre fartyg i trafik minskade också rederiets driftskostnader med 9,6 procent, vilket framför allt beror på lägre bränslekostnader. Bränslekostnaderna minskade med 36,9 procent eller totalt 35,6 miljoner euro.

I resultatet finns också en positiv resultatpåverkan om 8,6 miljoner euro från försäljningen av Rosella, engångsintäkterna var dock betydligt lägre än 2021 och 2022 då både stöd och fartygs- och terminalförsäljningar hjälpte upp resultaten.

Viking Lines långfristiga skulder uppgick till 202 miljoner euro vid rapportperiodens slut, att jämföra med 227 miljoner euro ett år tidigare. En större del av bolagets lån är bundna till rörliga räntor och räntekostnaderna ökade också i takt med det stigande ränteläget i fjol. Räntenettot för året blev dock bättre än 2022 eftersom Viking Line numera tar in en del av Rederi Ab Eckerös vinst i den egna resultaträkningen. Rederi Ab Eckerö blev ett intressebolag när Viking Line i höstas överskred 20 procent av ägandet i bolaget, och det gav en initial positiv resultateffekt om 2,5 miljoner euro som alltså syns i räntenettot. I teorin ska det motsvara en femtedel av Rederi Ab Eckerös vinst men eftersom rapporteringen sker med viss eftersläpning har Viking Line ännu inte kunnat lyfta in det fjärde kvartalet i sina egna böcker.

Ska minska bränsleförbrukning

Investeringarna uppgick för året till 36,9 miljoner euro och kan i huvudsak tillskrivas investeringen i halva Birka Gotland och dockning och hyttuppgraderingar på Viking Grace såväl som Gabriella och Cinderella. 2023 års goda resultat möjliggör enligt Jan Hanses också nya investeringar i miljöteknik och innovationer.

– Det finns en del projekt som vi kommer att offentliggöra så fort vi är klara. I det här skedet är det nog ännu inte några stora förändringar på gång när det gäller drivmedel, men det är möjligt att vi ökar inblandningen av biobränslen för att anpassa oss till de nya utsläppskraven.

Viking Line har redan i flera år utvärderat sina strategiska alternativ på framför allt rutten mellan Helsingfors och Stockholm, och som Ålandstidningen nyligen berättade har man bland annat sonderat terrängen bland varv i Kina. Jan Hanses har dock tidigare sagt att nya fartygsbeställningar är osannolika i nuläget, eftersom sjöfarten står vid ett vägskäl när det gäller framtidens miljövänliga teknik. Bedömningen är dessutom att nuvarande tonnage på linjen tekniskt och i förhållande till miljöreglerna klarar tio år till.

– Det är en pågående process, säger Jan Hanses.

Du har också sagt att du uppfattat att Tallink Silja gör samma bedömning. Med tanke på det genomslag som nytt tonnage fick på Åbolinjen, hur viktigt är det att vara först om och när det blir aktuellt med nya fartyg på Helsingforslinjen?

– Det rederi som tar in det första nya fartyget på rutten kommer att ha en stor fördel på marknaden och det lär också påverka hur konkurrenterna agerar, men oberoende det måste vi ha ett projekt som vi tror på tekniskt och ekonomiskt. Det är det vi jobbar med, att hitta lösningar som kan ge sådana förutsättningar.

Har Helsingforslinjen lika stor potential som Åbolinjen?

– Det är min bedömning om man ser historiskt, men då tar jag inte ställning till eventuell konkurrens.

Tror på elektrifierad kortrutt

När det gäller den av ålänningarna så efterfrågade trafiken mellan Mariehamn och Kapellskär säger Jan Hanses att han på sikt tror att rutten kan komma att elektrifieras.

– Jag känner inte till några second hand-fartyg som kunde vara intressanta på kort sikt. Jag tror att kortruttstrafik som till stor del är elektrifierad kommer att vara aktuell längre fram, men det handlar om några år för projektering innan det går att göra en bedömning kring vad som är motiverat att satsa på.

Prognosen för 2024 är att Viking Line ska göra ett motsvarande resultat som 2023, exklusive försäljningsintäkten från Rosella. Kostnaden för de utsläppsrätter som rederiet från och med årsskiftet måste handla med uppskattades tidigare till någonstans mellan sex och sju miljoner för det första året.

– Priserna på utsläppsrätter har gått ner så uppskattningen har nog kommit ner. Den kostnaden tar vi ut via biljett- och fraktpriserna.

En annan större kostnad 2024 är uppstarten av Birka Gotland.

– Hon ligger stilla under hela det första kvartalet utan intäkter och med uppstartskostnader. På det viset är nog resultatmålsättningen för i år ganska ambitiös. Men det vi i huvudsak jobbar med för att få ner kostnaderna på andra håll är olika bränsleförbrukningsåtgärder. Vi har en kontinuerlig målsättning om att minska bränsleförbrukningen med två till tre procent årligen.

Vill dela ut 17,2 miljoner euro

Rekordresultat syns också i styrelsens förslag till utdelning inför stämman den 23 april. Förslaget är att en euro per aktie delas ut till aktieägarna, motsvarande 17,3 miljoner euro eller ungefär hälften av fjolårets vinst. 2004 delade rederiet ut två euro per aktie i dividend, men då var också antalet aktier betydligt färre. Den föreslagna utdelningen för verksamhetsåret 2023 är åtminstone en av de högsta i rederiets historia.

– Vår dividendpolicy säger att vi ska dela ut minst 40 procent av vinsten och det här förslaget motsvarar 48 procent. Med tanke på det starka resultatet och ägarnas bidrag i nyemissionen i slutet av 2021 tycker vi att den här dividenden är motiverad. Målet är att fortsätta leverera liknande resultat och dividender, säger Jan Hanses.