Ålandstidningen har tidigare berättat att Östersjöfondens vd Thomas Saurén och Tony Cederberg från Husö biologiska station på eget initiativ har gjort en uträkning av utsläppen från de havsbaserade fiskodlingarna – 12.546 ton per år. Syftet med utredningen är att belysa fiskodlingarnas miljöpåverkan, och den är inlämnad till landskapsregeringen (LR) tillsammans med tre uppmaningar till politikerna: påbörja provtagningar, besluta om kraftig sänkning av utsläpp och utred slammets cirkulära användningsområden.

– Det är synd att man har suttit på sin egen kammare och räknat och inte kommit till oss. Om de faktiskt är intresserade av att utveckla något förstår jag inte varför det har gjorts i smyg. Antagligen tror de inte att vi gör något, men vi arbetar redan med frågorna, säger Ålands fiskodlarförenings verksamhetsledare Rosita Broström.

”Då går vi i konkurs”

Thomas Saurén och Tony Cederberg föreslår att slam (avföring och rester av foder) från fiskodlingar används som gödsel och förnybar energikälla.

– Fiskodlarföreningen har haft ögonen öppna för sådana här tekniker och försökt hitta dem, det är inte nytt för oss. Det kan låta som att det bara är att gå och shoppa en apparat som samlar upp slammet, så enkelt är det inte. Det måste utvecklas teknik och lagstiftningen måste hänga med, säger Rosita Broström.

– Fiskodlarna är inte ute efter att smutsa ner Östersjön, de behöver också rent vatten. Det är ingen idé att leta syndabockar. Det handlar om att titta på kretsloppen och få dem i balans, det är dit vi ska komma. Man kan inte, som i det här förslaget, öka kravet på utsläppsminskningar. Då går fiskodlingarna i konkurs och utvecklingen dödas.

Sök samarbete

Just nu läggs grunden för de fyra kommande årens arbete i regeringsprogrammet, och Ålands fiskodlarförening vill att LR tänker till noga kring bestämmelserna kring fiskodlingsnäringen.

– Politikerna måste bestämma sig för om vi ska ha fiskodling i framtiden. Skulle det i dag komma ett krav på att halvera utsläppen skulle man bli tvungen att halvera produktionen, det vore katastrof.

I tidigare regeringsprogram har fiskodlarna blivit lovade ett innovationsprogram, det förverkligades aldrig.

– Åland ska inte ha ett eget innovationsprogram, det är för litet och finns inte resurser varken ekonomiskt eller kompetensmässigt. Vi vill att LR bygger upp ett samarbete med det finska innovationsprogrammet, där även den svenska sidan tas med. Åland har ett eget fiskeriprogram vilket är jättebra för våra lokala projekt, men när det kommer till storskaliga projekt går det inte längre. Vill Åland ha hit pilotprojekt måste vi skapa samarbeten, vi vill vara med i utvecklingen, säger Rosita Broström.