Institutet för hälsa och välfärd (THL) samlar vartannat år in information om de finländska ungas levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevda hälsa och hälsovanor.

Den senaste ”Hälsa i skolan” gjordes 2019 och den fick landskapsregeringen att beställa en uppföljande analys. 

– Vi beställde analysen förra våren, med anledning av att Åland stack ut. Åland hade en högre rapportering av utsatthet för sexuellt våld och psykiskt våld från föräldrar, säger social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).

Nu är analysen klar. Malin Gustavsson från företaget Ekvalita och Christina Ahlzén från företaget Medida presenterar den vid en webbsänd presskonferens på tisdagen.

Unga utsätter unga

Rapporten är 154 sidor lång och innehåller mycket information. Ev av slutsatserna är att flickor är mer sexuellt utsatta än pojkar, men att könsskillnaden minskar med högre utsatthet. 

– En väldigt mycket högre andel flickor än pojkar har varit utsatt för en enda form av sexuellt våld, till exempel att någon har tagit på dig eller att någon har begått ett övergrepp. Men bland dem som har varit utsatta för många olika former av sexuellt våld finns lika många pojkar som flickor, säger Christina Ahlzén.

Den sexuella utsattheten ökar även om man tillhör en normbrytande grupp. Det kan till exempel handla om en normbrytande sexuell läggning, en funktionsnedsättning, eller om att familjen har dålig ekonomi.

De allra flesta som utsätter unga för sexuellt våld är antingen vänner, alltså de egna kompisarna eller andra ungdomar, eller okända personer, där till exempel utsatthet på nätet ingår.

Ekonomisk utsatthet

Med den ”breda” utsattheten avser utredarna mindre grov utsatthet.

– Det kan vara allting från sexuella trakasserier, ovälkommen beröring och att föräldrarna bli arga och skriker eller smäller i dörrarna, säger Malin Gustavsson.

Hit räknar man även enstaka fall av grövre våld. Det är framför allt flickor som syns i den breda utsattheten.

– Mindre grov utsatthet finns kontinuerligt i deras liv, säger Malin Gustavsson.

Även personer som bryter mot olika normer i samhället utsätts i den ”breda” bemärkelsen.

Med ”djup” utsatthet menar utredarna mycket allvarliga övergrepp som sexuellt våld, tvång till samlag och olika former av grov misshandel.

Mycket få personer råkar ut för detta. Och här ser man inga könsskillnader. I stället handlar det om unga från familjer med dålig ekonomi.

– Det handlar om ekonomisk och social utsatthet, säger Malin Gustavsson.

#metoo

När utredarna granskade varför Åland stack ut i ”Hälsa i skolan” 2019 hittade man bara en enda faktor där det skett en tydlig ökning av det upplevda sexuella våldet mellan 2017 och 2019. Det var faktorn ”påtryckning eller tvång till samlag eller annan form av sex”.

– Det är det som vi i vardagligt tal kallar våldtäkt, säger Christina Ahlzén.

Här är det flickornas upplevelser som har ökat väldigt mycket mer än pojkarnas, säger hon.

Hennes och Malin Gustavssons tes är att detta är kopplat till #metoo.

Metoo fick den största genomslagkraften i världen i Sverige och på Åland följer man svensk media, säger Malin Gustavsson.

– Vi tror att de åländska tjejerna i mycket högre grad kan identifiera en våldtäkt för vad det är, på grund av de diskussioner som har förts.

Även i Sverige ökade våldtäkterna efter #metoo, vilket man inte kan se Finland på samma sätt, enligt Malin Gustavsson.

– De obehagligt högre siffrorna på Åland kanske bättre speglar en verklighet, än att verkligheten på Åland är mycket värre än i resten av Finland.

12.500 euro

Utbildningsminister Annika Hambrudd (C) säger att det nu gäller att se hur man på Åland kan minska den ekonomiska utsattheten. Åsub håller på med en utredning om det ämnet.

– Vi ser på vilka som har det tyngst ekonomiskt, alltså vilka som är mest utsatta av de mest utsatta, säger Annette Holmberg-Jansson.

Att unga på Åland kan sätta ord på att man har blivit utsatt är något väldigt bra som metoo har fört med sig, säger hon.

– Det som är bra med den här rapporten är att det finns väldigt mycket rekommendationer i den. Vi får sätta oss ned tillsammans nu och försöka ta ett gemensamt grepp om det.

Annika Hambrudd hoppas kunna fånga upp de mest utsatta.

– Det är också tydligt att det är unga som utsätter unga. Unga är också förövare. Det här är en viktig fråga som vi behöver fördjupa oss i, säger hon.

Man behöver även diskutera kring maskulinitetsnormen, som diskuteras i analysen. 

– Det är otroligt viktigt, på ett tidigt stadium, att man har möjlighet att sätta ord på känslor. De ska inte uttryckas genom våld.

Rapporten går att hitta på landskapsregeringens webbsida. Den kostade 12.500 euro och kostnaderna delas mellan hälso-och sjukvårdsbyrån och utbildningsbyrån.

Den 4 juni ordnas ett frukostseminarium där rapporten presenteras.