Det till hälften Ålandsägda bolaget Flexens har under sommaren 2020 som ett gemensamt projekt med landskapsregeringen (LR) utrett möjligheterna för trafik med vätgasfärjor i den åländska skärgården.

Utredningen har lett till att den första, av flera projektansökningar, skickats in bland annat till EU:s innovationsfond. Om ansökan går igenom enligt plan finansierar EU de fortsatta utredningarna till 100 procent.

– Det är fråga om ett nytt finansieringsinstrument för teknologiprojekt som innehåller kommersialisering. Ansökningstiden gick ut i slutet av oktober och ett beslut väntas i slutet av första kvartalet nästa år, förklarar projektledaren Aleksi Haverinen vid Flexens.

Utmanande bransch

Frågan om vätgas har varit aktuell sedan 2007, då visionen om vätgasfärjor fördes fram. Det blev senare en del av LR:s energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030 och kan bli verklighet tack vare projektet Power2AX. Namnet anspelar på att energi omvandlas för att tillverka ett syntetiskt bränsle (Power-to-X), Åland (AX) och passagerarfartyg (Pax).

– Skärgårdsfärjorna på Åland står för en stor del av de lokala koldioxidutsläppen. Samtidigt är sjötransport globalt sett en av de mest utmanande sektorerna när det gäller att utveckla 100 procent förnybara energisystem. Power2AX-projektet är ett fantastiskt tillfälle att främja utbyggnaden av utsläppsfri teknologi inom den marina industrin, säger Aleksi Haverinen.

Tiotals miljoner

I projektet ingår även att utreda produktion av vätgas på Åland med överskottsenergi från vindkraften.

– I bästa fall kan vätgasfärjor finnas i den åländska skärgården 2024-2025. Ute i världen finns två vätgasfärjor under byggnad. En liten färja för 200 passagerare och några bilar i Stavanger i Norge och en i San Francisco. En åländsk vätgasfärja behöver kunna ta betydligt fler fordon, säger Aleksi Haverinen.

Hur stora pengar handlar det om i projektet?

– I nuläget vill jag inte gå ut med en konkret summa, eftersom det fortfarande är på konceptstadiet, men finansieringsprogrammet är för projekt på över tio miljoner euro. Vi pratar totalt om tiotals miljoner.

Han påpekar att innovationsstödet gäller hela projektet, inte bara utredningarna.

– Till skillnad från andra EU-program, exempelvis Horizon, så söker man på hela projektet på en gång. Det betyder både utvecklingskostnader, investeringar och drift de tio första åren.

Hur stor är chansen att det blir godkänt?

– Det är svårt att säga eftersom det är nytt och oprövat instrument, men vi har en ambitiös plan och EU satsar hårt på vätgas, så vi hoppas stort på det här.

Få alternativ

Bolaget Flexens driver projektet Smart Energy Åland,  vars mål är att Åland skall bli 100 procent fossilfritt och 100 procent självförsörjande på förnybar energi.

Förutom internationell uppmärksamhet innebär Power2AX att bolaget får en stark referens för sina erfarenheter i utvecklingen av storskaliga samhällsprojekt. Man får dessutom ytterligare inblick om hur processen att söka innovationsmedel från bland andra EU går till.

– Modernisering av skärgårdstrafiken behövs för att göra den fossilfri och när det gäller färdtid som överstiger 30 minuter är vätgas ett av få alternativ som är gångbara, konstaterar infrastrukturminister Christian Wikström (Ob).