I år är sex av de fjorton ettorna på yrkesgymnasiets byggutbildning tjejer. I årskurs två och tre går fyra tjejer vardera. Programledaren Tomas Randström välkomnar utvecklingen.

– Tjejerna i den här åldern är motoriskt mer utvecklade än killar. Det märks till exempel när vi ska rappa något, då får tjejerna snabbt till en slät yta.

Han har noterat att det finns vissa nischer på byggarbetsplatserna som kvinnor ofta väljer att rikta in sig på efter att ha tagit sin grundexamen. En sådan är plattsättning.

– De jobbar kanske inte främst med det grova stomarbetet, rivningsarbetet eller betongarbetet, utan väljer ofta områden där det behövs en bättre motorik.

Pluggar vidare

Bygglinjen kan också fungera som en inkörsport till vidareutbildningar inom området. Vissa tjejer har blivit byggmästare, andra byggnadsingenjörer.

– I varje klass brukar det nog finnas någon som redan från början har som klar målsättning att studera vidare, säger Tomas Randström.

Vid bygglinjens olika årskurser finns också flera så kallade Huth–studerande som läser de gemensamma ämnena vid Ålands lyceum. De har på det sättet möjlighet att både få en yrkesexamen och att avlägga studentexamen.

Att könsfördelningen börjar bli jämnare påverkar dynamiken i klasserna på ett positivt sätt, säger Tomas Randström.

– Man märker på grupperna att det blir en mer harmonisk stämning.

Många moment

I årskurs ett läggs mycket fokus på arbetssäkerhet och på att de studerande vänjer sig vid att använda verktygen. Varje maskin gås igenom och gruppen får sedan göra olika praktiska övningar med dem. Murningsövningar, byggande av element och andra grundläggande saker hinns också med.

– Redan det första året gör de också ett mindre projekt, som en flyttbar bod eller bastu.

Det andra året arbetar klassen med ett större gemensamt projekt. Årets tvåor bygger till exempel ett garage på 120 kvadratmeter. Nu är det också dags för praktik.

– Den första praktikperioden styr vi ganska långt så att de studerande kommer in på, och får uppleva, något storbygge.

De övriga praktikerna görs ganska ofta på något mindre företag, även om somliga fortsätter på större storbyggen efter att ha fått in foten där, säger Tomas Randström.

År tre ingår också en del praktik och sedan ska de studerande förstås avlägga sina yrkesprov.

Stort intresse

Även om vissa material i dag förpackas i mindre förpackningar än tidigare – torrbetong är ett exempel – och det kommit nya hjälpmedel är arbetet fysiskt tungt. Men byggbranschen är i ständig utveckling och det gäller, även för lärarna, att hänga med i svängarna.

– Jag brukar säga till eleverna att det är dags för dem att byta bransch den dag de kan allt, för det innebär att de inte vill hänga med i utvecklingen längre, säger han.

Hur ser intresset att jobba i byggbranschen generellt ut bland unga?

– Allmänt har antalet sökande varit väldigt stort på byggsidan. Det har funnits arbete, vilket är tacksamt och det har säkert påverkat.