Landskapsregeringen meddelar lagtinget vilka åtgärder man tänker vidta med anledning av landskapsrevisionens granskningsrapport om hanteringen av Pafmedel inom förvaltningen.
Revisionen pekade på flera brister i systemet och framförde olika förbättringsförslag. Bland annat påpekade man att det i bokslutet 2020 fanns reserverade Pafmedel på 52,7 miljoner euro samt att Paf betalat in 10 miljoner euro i förskott. Men landskapets likvida medel var endast 30 miljoner euro. ”Detta betyder att åtminstone 32,7 miljoner använts till utgifter vilka inte varit avsedda att finansieras med Pafmedel”, skrev man i granskningsrapporten.
Här svarar landskapsregeringen att man inte delar den bedömningen. Det handlar i stället om att Pafmedel, i formen likvida medel, inte separeras från övriga kassamedel. Därför motsvarar inte de likvida medlen det belopp som utgör reserverade Pafmedel. ”Landskapsregeringens bedömning är att det inte vore god ekonomisk förvaltning att uppta kostsamma lån för att balansera budgeten och upprätthålla tillräcklig likviditet, samtidigt som likvida medel som härrör från den avkastning som Paf inbetalat finns tillgängliga”, skriver landskapsregeringen.
Slutdatum
På flera punkter meddelar landskapsregeringen att man ska vida åtgärder. Principerna som ligger till grund för fördelningen av medel ska ses över vart fjärde år och nästa översyn ska göras 2023. När principerna revideras ska kravet på egenfinansiering förtydligas. Dessutom ska man införa ett slutdatum för möjligheten att komplettera ansökningarna.
Landskapsregeringen tänker också utreda hur en blankett för resultatuppföljning kan utformas samt se över och revidera ansökningsblanketterna inför höstens ansökningstillfälle.
Man skriver att ambitionen är att stickprovsgranskningar ska börja göras vart fjärde år, i stället för vart tionde år.
