Anhöriga till den avlidna personen begärde i höstas att landskapsregeringen skulle öppna ett tillsynsärende och granska polismyndighetens agerande i samband med dödsfallet. Enligt de anhöriga förekom uppenbara och allvarliga brister i hanteringen.
Landskapsregeringen har nu fattat sitt beslut i ärendet. Man finner inte skäl att misstänka något lagstridigt i Ålands polismyndighets förfarande. Landskapsregeringen nämner i beslutet att riksåklagarämbetet efter händelsen beslutade att den skulle undersökas enligt principerna för misstänkt polisbrott. Den utredningen lades ner utan att någon förundersökning inleddes.
Av landskapsregeringens beslut framgår att polisinrättningar i Finland har ett granskningsintervall för frihetsberövade på mellan en och två timmar. Enligt den åländska polisens ordningsstadga får intervallet vara maximalt två timmar. Landskapsregeringen konstaterar att det inte strider mot landskapslagstiftningen.
Polismyndigheten har uppgett att personalen följer det gällande regelverket och landskapsregeringen ser ingen anledning att ifrågasätta det.
Andningsradar
I beslutet noterar landskapsregeringen att förbättringar skett sedan dödsfallet i polisens tillnyktringscell. En tillnyktringsstation har inrättats vid Ålands hälso- och sjukvård och under 2023 ska så kallad andningsradar införskaffas till cellerna i polishuset. En andningsradar mäter frekvensen på den intagnas andetag och varnar om frekvensen sjunker.
Ålands polismyndighet har dessutom valt att uppdatera ordningsstadgan så att kontrollernas utförande beskrivs mer detaljerat.
En talesperson för de anhöriga till den avlidna personer kritiserar i ett mejl till Ålandstidningen att man inte delgetts landskapsregeringens beslut trots att det gått flera dagar sedan det fattades och trots att man på alla sätt gjort klart för landskapsregeringen att de anhöriga är angelägna om att hållas uppdaterade.
