Rysslands invasion av Ukraina och marknadsläget som följde med inflation och stigande räntor påverkade också bostadsmarknaden. Men under våren förändrades läget något, säger Juho-Pekka Savolainen vid Nordea.

– Bolånevolymen ökade med 53,4 procent i april-juni, det är en ganska häftig procent. I fjol när räntorna började stiga såg vi en minskning av lån på hösten och i vintras hade vi en väldigt lugn period.

Det finns alltid ett behov av att byta lägenhet eller köpa hus, säger han, men folk har varit försiktiga under det rådande läget.

– Räntorna steg mycket, men nu ser man det som att vi håller på att nå toppen på räntehöjningsperioden. Vi har en marknad där folk vågar igen, man tror inte räntorna ska stiga så mycket mer.

Hur ser ni på banken på räntefrågan?

– Våra analytiker tror vi är ganska nära toppen. Det är också det som lugnar köparna.

Samtidigt ökar sparandet hos Nordeas kunder. Månadssparandet ökade med 16,9 procent under det andra kvartalet.

– Priserna och räntorna har stigit, många betalar mer i dag än vad man gjorde för ett år sedan. Det gör att man inser att bufferten är allt viktigare.

Har man blivit lite skrämd av läget?

– Ja, kanske det. Undersökningar visar också att större inköp av kapitalvaror har minskat och folk lägger i stället pengarna på lån och att man sköter dem. Vi ser egentligen inte att folk inte sköter sina lån här.

Har villkoren ändrats för att lyfta lån i och med det senaste årets förändrade ränteläge?

– Nej. Vi har alltid stresstestat våra kunder med sex procent. Tidigare, när räntorna var låga, kändes det långt till det, nu är vi nästan där. Samtidigt är det sunt att pengar kostar, när vi hade nollräntor var det en märklig marknad.

Klara Nikula, biträdande avdelningschef för Premium Åland på Ålandsbanken, ser inte riktigt samma höjning av bolånevolymen som Nordea vittnar om.

– Vi ser ingen större skillnad mellan de första kvartalen, även om det finns en liten ökning, säger hon och noterar att årets första månader oftast är tröga och ger en naturlig höjning till andra kvartalet.

– Men visst finns ett ökat intresse, det märker vi också, även om det fortsatt är relativt lugnt. Det är väldigt få som satsar på nybyggnation, man vill inte satsa i så stora projekt.

Nytt läge

Ränteläget gör folk fortsatt försiktiga, menar Klara Nikula.

– Det är ett nytt läge vi har, det finns en hel generation som aldrig upplevt räntor på fyra–fem procent. Det slår hårt mot dem som har större lån, de måste ändra sina levnadsvanor.

Hon är dock övertygad om att handeln generellt kommer att ta fart igen, när läget blir det nya normala.

– Man svänger inte skutan på en månad, om månadskostnaden ökar på ett lån med 800 euro så måste annat ge vika. Det är det som pågår nu i många hem.

Liksom Nordea stresstestar banken sina kunder. Tidigare var den räntan på sex procent, nu har man med rådande läge höjt till sju.

– När vi tittar på räntemarknaden verkar det som man tror att räntenivåerna småningom stabiliseras. Att vi har räntor kommer folk att vänja sig vid och då omprioriterar man. Så nog kommer marknaden i gång igen, säger Klara Nikula.

Yngre sparar

Mats Gustafsson, affärsområdeschef för privatkunder på Andelsbanken, ser en stigande trend av bolånevolymer.

– Men det är inte ovanligt att första kvartalet är lugnt. Lägenheter går stabilt under hela året, men de som säljer en bostad vill ha snöfritt på tomterna när de läggs ut, därför ser vi mer affärer på kvartalen under sommar och höst, säger han.

Kunderna var avvaktande under ränteuppgången, men i takt med att de stabiliserats har han noterat en positivism.

Vad är ditt råd till bolånekunder?

– Det är individuellt hur man vill ha det, vilka risker man vill ta. Det kartlägger vi med hjälp av stresstest (sex procent, reds anm.) och annat. Vill man veta vad man har för månadskostnader är ränteskydd ett bra alternativ. Allt beror på lånetid, betalningsförmåga och eget sparande.

Mats Gustafsson säger att ålänningarna är duktiga sparare, och vikten av en buffert blev tydlig för många under coronapandemin.

– Vi har hört många kunder som sagt att de trodde de hade ett tryggt jobb, men så kom plötsligt permitteringarna. Så vi har sett en annan medvetenhet. Vi har också sett en trend att sparandet gått ner i åldrarna, även yngre har börjat spara. Och antalet kvinnor som sparar har ökat.