Bakom rapporten står Göran Djupsund, professor emeritus och samhällsanalytiker, Edvard Johansson, professor i nationalekonomi, Roger Jansson, tidigare bland annat riksdagsman och lantråd samt Mats Perämaa som har varit finansminister under två mandatperioder.

De är speciellt bekymrade över tre områden för Ålands del: tillväxten och den ekonomiska utvecklingen, obalansen i den offentliga sektorn samt den problematiska demografin. 

– Det är de tunga utmaningarna de närmaste årtiondena, säger Göran Djupsund.

I sin rapport beskriver de problembilden mer i detalj, samtidigt som de påtalar ett akut behov av åtgärder för att få en bättre utveckling.

– Det är ytterst viktigt att få i gång diskussionen nu, säger Göran Djupsund.

”Åt fanders”

Om demografin konstaterar de att den åländska befolkningen har åldrats. Andelen som är 65 år eller äldre har vuxit med 7 procentenheter 2000–2019.

Som helhet är det demografiska läget mycket utmanande, skriver de i rapporten.

– Vår demografi är ännu mer åt fanders än på fastlandet, säger Göran Djupsund.

– Problemet är inte att den äldre befolkningen ökar i antal. Problemet är att den produktiva delen av samhället inte hänger med, säger Roger Jansson.

Befolkningsutvecklingen 2007–2018 var plus 9,7 procent. Men det totala antalet sysselsatta minskade under samma period med minus 0,2 procent. ”En mycket bekymmersam utveckling”, skriver de.

– Att skillnaden var så stor blev vi bekymrade över, säger Mats Perämaa.

– När Finland gråter över sina siffror borde vi gråta dubbelt mer här, säger Göran Djupsund.

Ett annat bekymmer är att landskapets totala BNP har gått ner det senaste åren, samtidigt som omkringliggande regioner haft tillväxt. ”Den inflationsjusterade BNP-nedgången är ytterst anmärkningsvärd”, skriver de i rapporten.

– BNP är även ett inkomstmått. Det betyder att inkomsten per ålänning har gått ner, säger Edvard Johansson.

”Det är orimligt”

Jämfört med kommuner i Finland presterar åländska kommuner lite i förhållande till intäkterna, enligt rapporten.

– Det här är ett viktigt budskap, säger Mats Perämaa.

I Finland har kommunerna ansvar för sjukvård och gymnasieutbildning, vilket ligger på landskapet på Åland. Om de åländska kommunerna skulle ha hand om detta skulle deras nettokostnader öka med 76,8 miljoner euro. Det motsvarar en höjning av kommunalskatten med 3.172 euro per invånare och skulle leda till en inkomstskattesats på cirka 30 procent.

– Det är orimligt. Då måste det finnas ett strukturellt problem på Åland. Man ser att något har gått fel här,  säger Roger Jansson.

Landskapets ekonomi genererar samtidigt stora underskott. Framöver väntas det underskottet bli mellan minus 20 och minus 30 miljoner euro per år. Den trenden måste brytas, enligt rapporten.

Att låna pengar ses inte som ett alternativ. 

– Att börja skuldsätta sig i en nedåtgående spiral är ohållbart, säger Roger Jansson.

Föreslår nya slimmade strukturer

En ny kommunstruktur med färre chefer samt förvaltningar för vägunderhåll och fastighetsskötsel som är gemensamma för hela Åland.

Det är några förändringar som Roger Jansson, Mats Perämaa, Göran Djupsund och Edvard Johansson vill se.

Lösningarna på problemen som beskrivs i rapporten behöver sträcka sig över flera mandatperioder och fredas från politiskt käbbel, anser Roger Jansson, Mats Perämaa, Göran Djupsund och Edvard Johansson.

I rapporten skissar de på några förslag. Det handlar endast om strukturer, säger de.

– Vi föreslår ingen försämrad service, säger Roger Jansson.

För kommunerna föreslås en ändrad ledningsstruktur. Enligt rapportens uträkningar jobbar 133 personer som lednings- eller stabspersonal i de åländska kommunerna. Då har man inte räknat med kommunförbunden.

I en ny, samordnad struktur skulle man på sikt kunna få ner antalet till 72. Endast inbesparingen i personalkostnader blir då cirka tre miljoner euro per år. Mycket större inbesparingar skulle kunna göras vid effektiviserad drift och samordning.

Trafikverk

För skärgården lanseras en helt ny modell, där kommunerna finns kvar men har en gemensam förvaltning.

Kort sagt skulle varje kommun fortsätta att välja ledamöter till sina respektive ”kommunråd”. Ett antal av dem skulle ingå i ett gemensamt skärgårdsfullmäktige, som i sin tur skulle välja en skärgårdsstyrelse. Man skulle även ha gemensamma nämnder, en gemensam skärgårdsdirektör, ett gemensamt ekonomikansli och gemensam budget.

Som inledande åtgärder för att spara pengar inom landskapsförvaltningen föreslås ett trafikverk med en gemensam vägskötsel för landskap och kommuner. Även fastighetsskötseln föreslås ordnas gemensamt. 

En kartläggning, omstrukturering och effektivisering av de administrativa tjänsterna inom landskapsförvaltningen förslås också.

Det offentliga Ålands årliga ekonomiska underskott är 30 till 40 miljoner euro, sammanfattar man i rapporten. Av den summan ser man det som rimligt att landskapet hanterar cirka 15 miljoner och kommunerna cirka 10 miljoner euro, medan tillväxt i näringslivet och medborgarnas skattekraft kan stå för 10–15 miljoner euro.