Öka elevernas utrymme och minska lärarens. Det är en av tankarna bakom den nya möbleringen som finns i två av Godby högstadieskolas klassrum.

I det ena av dem undervisar spansk- och engelsklärare Mikaela Rexén när Ålandstidningen tittar in. I rummet finns fåtöljer med höga sidor som ger en avskärmande effekt, skärmar som man kan placera på bänkarna så att eleven inte ser annat är uppgiften framför sig, olika sorters bord och stolar, tjockare gardiner, mattor och akustikplattor på väggen. Dessutom är fönstren frostade.

– Det är jättestor skillnad. Det är mycket bättre akustik och det ekar inte längre. Jag tror att många trivs med att vara lite avskilda, säger Mikaela Rexén.

Eleverna tycker också om möbleringen.

– Det är mysigare, säger Dora Pirholt.

I det andra omgjorda rummet sitter matteläraren Christofer Eriksson och arbetar. Här står vissa av möblerna i vinkel. Alla ser läraren, men de ser inte varandra lika mycket.

– Det är särskilt bra när de har lite koncentrationssvårigheter. För matte är det här idealiskt, när de ska sitta och arbeta fokuserat, säger han om rummet.

Även han nämner akustiken och möbleringens dämpande effekt.

– Det är stor skillnad. Ett betydligt större lugn.

Taket renoveras

Skolans vikarierande rektor Jens Lindholm och vikarierande vicerektor Sofia Styrström skulle vilja göra om alla stora klassrum på samma sätt. Det handlar om ett 15-tal. Den mer realistiska förhoppningen är att skapa två nya NPF-klassrum per år. Fast allra mest anser de att hela skolan skulle behöva göras om. Den byggdes 1977. Sedan dess har det skett underhållsrenoveringar och även en sanering på grund av mögel.

– Men det har inte gjorts någon pedagogisk renovering, säger Sofia Styrström.

Med pedagogisk renovering menar hon att man skapar en modern pedagogisk miljö, som motverkar mobbning och som lämpar sig för barn som behöver ha det tystare omkring sig. Till exempel barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Det finns en byggrupp för skolan, säger Jens Lindholm. Den har tagit fram tre alternativ, där ett av dem är att riva skolan och bygga en ny. Det andra förslaget är att göra en totalrenovering som även inkluderar att flytta väggar för att kunna skapa mer pedagogiska utrymmen. Det tredje alternativet, som är det som har börjat förverkligas, är att renovera brister i själva byggnaden efterhand.

– Nu ska taket renoveras, säger Jens Lindholm.

”Farlig situation”

Större åtgärder är visserligen inte uteslutna, men inte heller något som ser ut att vidtas i en nära framtid, säger de.

– Nu jobbar vi med takrenoveringen, och det är ändå en stor renovering, säger Jens Lindholm.

Vilka är problemen med fastigheten?

– Ett stort problem är att vi har mycket korridorer och andra utrymmen som är svåra att övervaka. Och många utrymmen är inte användbara som elevutrymmen. De är utan fönster eller finns i källaren, säger Sofia Styrström.

Jens Lindholm nämner området utanför skolan.

– Föräldrar kör där, elever kör med sina moppebilar, och bussar kör där. Det är en allmänt farlig situation, speciellt när skolan startar, säger han.

I en modern skola vill man kunna avgränsa områden och göra fler rum i rummet, säger Sofia Styrström. Ett annat önskemål är att eleverna skulle ha egna hemklassrum, i stället för att gå runt mellan olika ämnesklassrum.

– Det tror vi skulle öka tryggheten.

Det går inte att åstadkomma nu. Klassrummen räcker inte till, eftersom vissa ämnesklassrum, som för bild och kemi, fortfarande behöver finnas.

– Men vi försöker mer och mer redan nu se till att eleverna flyttar på sig mindre, säger Jens Lindholm.

Elevantalet ökar

I dagsläget har Godby högstadieskola cirka 210 elever.

– Men om två, tre år blir vi 275. Då blir det så fullt som det kan vara, med tanke på dagens krav, säger Jens Lindholm.

– Jag tror att det har varit 300 elever någon gång. Och det är klart, vi har stora klassrum. Men det är inte dagens sätt att undervisa. Vi skulle behöva fler små klassrum, säger Sofia Styrström.

Behoven är annorlunda i dag, men väggarna sitter där de sitter, säger Jens Lindholm om skolans tegelväggar.

Båda säger att de har förståelse för att det inte finns pengar för hur mycket som helst.

– Man måste också vara realistisk. Det är människorna på norra Åland som ska betala det här, säger Sofia Styrström.

– Vi bor ju båda själva här. Finns det inga pengar för det finns det inte, säger Jens Lindholm.

Man har ändå en fin skola, säger Sofia Styrström.

– Och det finns en stor förståelse för vad vi behöver.