I april förra året överlämnade landskapsregeringen meddelandet ”Vision om storskalig vindkraft i Ålands havsområden” till lagtinget. Meddelandet ligger nu på finans- och näringsutskottets bord, och därför höll utskottet i går ett hörande av experter på området.

Det tre timmar långa hörandet strömmades för allmänheten och går att se på landskapsregeringen Youtubekonto.

– En stor satsning på vindkraft är något som involverar alla ålänningar, säger utskottets ordförande Jörgen Pettersson (C) när han öppnar mötet.

Flexibilitet

Peter Lund, professor vid Aalto-universitetet, säger att det är brådskade att få ner koldioxidutsläppen. Hoppet om att lyckas med det står till rena teknologier. I energisammanhang handlar det främst om vind- och solenergi, som behöver stå för 70 procent av världens energiproduktion.

– Det innebär en stor förändring jämfört med det vi har i dag, säger Peter Lund.

Inom EU är vindenergin viktigast. I Norden har man en god grund för storskalig vindkraftproduktion, bland annat eftersom elnäten är bra.

Storskalig vindkraft för dock med sig nya utmaningar, enligt Peter Lund. Väder och vind blir till exempel faktorer i produktionen.

– Därför måste man investera i flexibilitet. I kablar och överföringskapacitet mellan länder, säger han.

Andra utmaningar är att integrera den nuvarande tekniken med den nya.

– Det blir en väldigt stor omvandling av hela energisystemet och av allt runt omkring samtidigt.

Peter Lund tar även upp tillstånds- och besvärsprocessen i Finland.

– Man måste ha möjlighet att klaga. Men den processen tar så lång tid. Hur blir vi snabbare? säger han.

Affärsmodell

En annan talare är chefskonsulent Mette Cramer Buch vid danska Energistyrelsen. Danmark är pionjär vad gäller vindkraft till havs och hon delar med sig av några av landets framgångsfaktorer.

– Vi har ett starkt politiskt mandat att utveckla vindkraft offshore, säger hon.

De breda politiska överenskommelserna innebär att mandatet finns kvar även efter regeringsbyten.

Energistyrelsen gör en mycket noggrann planering av projekten, enligt Mette Cramer Buch. Man har en stor förvaltning för det och det är ett prioriterat område.

– Att vi vet vad vi gör och har en tydlig riktning skapar en trygg marknad för investerarna.

Som ett tips till Åland säger hon att Åland bör utveckla en affärsmodell och fundera på vad man tjänar på det här. Smidig tillståndsgivning är också viktigt. I Danmark tar man, enligt Mette Cramer Buch, fram ett exempel på ett tillstånd inför en upphandling.

– Det visar att myndigheterna är redo och inte kommer att fördröja processen.

Isbrytare

Simon Hagemann och Claus Birk Oksen från Vattenfall Europe Windkraft i Tyskland talar om etablering av havsbaserad vindkraft i praktiken. Simon Hagemann tar bland annat upp skillnaderna mellan flytande och bottenfixerad havsbaserad vindkraft. Bottenfixerad vindkraft har blivit väsentligt billigare och priserna väntas sjunka ytterligare. Det gäller även flytande vindkraftsanläggningar.

Han talar även om vad det innebär att det bildas is på vintern i området där Åland planerar havsvindkraft.

– Det skapar en svårare miljö, särskilt under våren, när isen lägger sig i drivor, säger han.

Det måste beaktas i utformningen av vindkraftparken. Simon Hagemann nämner möjligheten att övervaka området och att sätta in isbrytare för att krossa större isflak.

Många myndigheter

Vid landskapsregeringen är det den tekniska samhällsstrategen Stefan Fransman och energisamordnaren Ralf Häggblom som arbetar med det åländska vindkraftsprojektet, som har fått namnet Sunnanvind.

Ralf Häggblom säger att en isutredning ska göras för att klarlägga isrisken, så att intresserade aktörer kan använda informationen i sin planering.

Han tar även upp betydelsen av god planering och smidig tillståndsgivning. Målsättningen är en enhetlig och heltäckande kommunal planering.

– Landskapsregeringen ska kunna presentera en kommunal planering som kommunerna kan anta.

Att ta fram en smidig tillståndsprocess och samverka med berörda myndigheter är andra målsättningar.

– Det är en mångfasetterad tillståndsprocess, säger han.

Ett flertal myndigheter både på Åland och i Finland blir involverade i ett havsvindkraftsprojekt. Hit hör till exempel ÅMHM, kommunerna, landskapsregeringen, lagtinget, Försvarsmakten, Traficom, Trafikledsverket, teleoperatörer, stamnätsoperatörer och myndigheter i Sverige och Finland som berörs av anläggandet av landstationer och havskablar.

Allmänhetens möjlighet att besvära sig över olika beslut är också en faktor.

– Vi vill minimera den risken genom ett välgjort grundarbete, säger Ralf Häggblom.

– Det här är ett långt projekt, säger han.