Flera av punkterna i landskapsrevisionens granskning av miljöbyrån handlar om att det inte har funnits tydliga målsättningar och realistiska tidtabeller i miljöbyråns verksamhetsplan. Enligt tidigare byråchef Helena Blomqvist har ett problem varit de mallar som landskapsförvaltningen tagit fram.
– Vi har försökt använda mallarna, men de passar inte så bra till alla delar av förvaltningen.
Miljöbyrån är sedan början på året utan byråchef. En annan orsak har varit att man lagt in för mycket i verksamhetsplanen, säger Helena Blomqvist..
– Det är så mycket som man vill göra, och så mycket som man måste göra.
Enligt Helena Blomqvist har verksamhetsplanen tidigare främst använts som ett internt dokument inom byrån.
– Den har varit ambitiös men inte alltid så realistisk. Vi har lagt flera delar som vi senare har fått prioritera bort.
Byrån har i dag tolv anställda, något som landskapsrevisionen menar borde vara tillräckligt med resurser för att klara arbetsbördan.
– Det handlar om prioriteringar, men det kommer också en del oförutsedda ärenden, både från politikerna och från EU. Det finns förstås en viss beredskap, men speciellt EU-lagstiftningen innebär mycket arbete för miljöbyrån.
Landskapsrevisionen tar också upp att det är många fall som blir liggande väldigt länge.
– Det har varit felprioriteringar. Det är inte någon som har drabbats, men det är svar som borde ha getts mycket snabbare.
Enligt Helena Blomqvist har man under förra året fått många av de liggande ärendena uppredda.
– Där ryckte vi upp oss. Nu är det bara några få ärenden kvar.
Natura 2000
I granskningen framkommer att landskapet betalade ett högt pris för markuppköpen för Natura 2000-programmet.
– Vi tycker inte att de har varit för dyra. Här förstår jag inte kritiken.
Landskapsrevisor Dan Bergman förtydligar att problemet inte sitter hos miljöbyrån.
– Tjänstemännen har gjort sitt jobb. Problemet är att EU har för hårda krav på markinförskaffningen.
Enligt honom är det ägandeförhållande på Åland som gör det dyrt att köpa mark
– Landskapsregeringen behöver marken så det är klart att markägarna kan ta bra betalt.
Från revisionen önskar man att landskapsregeringen inte skulle behöva köpa in marken till överpris under den nuvarande ekonomin.
– Den marken kunde vi köpa när ekonomin är bättre, säger Dan Bergman.
Vatten och avlopp haltar efter
Enligt landskapsrevisionen borde det ha utarbetas en ny vattenlag för att sedan komma vidare i andra viktiga frågor, så som skyddande av vatten och utveckling av fiskodlingsverksamheten. Arbetet med en vattenlag påbörjades redan 2015.
– Det är svårt att få till en ny lagstiftning. Det är politiskt inte helt lätt att besluta hur sträng lagstiftningen ska vara och i hur stora delar vi ska dela upp Ålands vatten, rent juridiskt, säger Helena Blomqvist.
Revisionen menar också att det är oklart vem som ansvarar över frågor som berör vatten och avlopp.
– Det ligger ganska mycket ansvar på kommunerna, säger Helena Blomqvist.
Hon menar att landskapsregeringen inte har så stora möjligheter att styra, utan kan främst informera och stödja.
– Det skulle vara bra att tydliggöra det.
Ålandskomposten
”Det har tagit ofattbart lång tid att behandla ärenden kring Ålandskomposten under åren” skriver landskapsrevisionen. Ålandskompostens verksamhet startade 2001 och har fått många klagomål från grannarna genom åren. Grannarna har också besvärat sig i flera omgångar om en rad beslut som berör anläggningen, bland annat hanteringen av animaliska produkter. Grannarna har polisanmält två ansvariga ministrar och två chefer vid miljöbyrån genom åren för olaglig handläggning.
– Blir det besvär så drar det ut på tiden. Klart att man önskat att det inte blivit så långdraget, men man har rätt att besvära sig i ärenden.
Landskapsrevisionen skriver att det hade varit mer rationellt om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) ansvarat för Ålandskomposten.
– Det tycker jag också, de har bättre kompetens för just sådant men det skulle antagligen kräva mer resurser av dem. Det handlar om en helhetsdiskussion, säger Helena Blomqvist.