Under andra halvåret 2016 vände den finländska ekonomin uppåt. Det ger en ökad klumpsumma på cirka 2,5 miljoner euro till landskapet, och finansminister Mats Perämaa räknar med att detsamma gäller för 2017.
De ökade intäkterna fick Centerns lagtingsgrupp att ifrågasätta om de inbesparingar som landskapsregeringen (LR) aviserat behövs. Perämaas företrädare som finansminister, Roger Nordlund (C), konstaterade i lagtingsdebatten att landskapets budget förstärks med närmare 20 miljoner mellan 2016 och 2018.
– Ligger inbesparingarna fast?, frågade han.
Mats Perämaa lämnade en öppning för att LR kan komma att göra ändringar i sin politik.
– Vi har varit tydliga med att både intäkter och utgifter ska skapa balans i budgeten. Med större intäkter kan man nå målet trots mindre inbesparingar, sa finansministern.
”Kött och blod”
Roger Nordlund menade att med smärre justeringar av de inbesparingar LR fastslog i regeringsprogrammet 2015 skulle besparingarna bli mindre kännbara.
– Ändrar man lite i förslagen från för två år sedan kommer hela landskapet att ha nytta av det. Det är viktigt att vi kommer ihåg att det handlar om människor av kött och blod, inte bara pengar.
Mats Perämaa ville dock varna för att ta ut Finlands uppsving som redan klara pengar till Åland.
– Det negativa nu är att Finland kommer ur krisen 5–6 år efter resten av västvärlden, och det finns de som menar att högkonjunkturen där redan nått sin pik. Så vi kan inte dra för stora växlar – det kan vända.
Överskott i kassan
Runar Karlsson (C) ansåg att han nu fått rätt gentemot LR.
– Jag kan utläsa av finansministern att ekonomin är på väg åt det positiva hållet – som jag har hävdat i två år. Tidigare sades att hållbarhetsgapet i landskapets ekonomi var 17 miljoner. Nu blir det 20 miljoner mer i intäkter så då har vi alltså ett överskott.
Men Mats Perämaa menade att Runar Karlsson då missat den så kallade ”Paf-snurran” (där Paf-pengar ombudgeterats en gång till) och därför räknat fel på fem miljoner euro.
De båda kombattanterna tog också upp en av Runar Karlssons käpphästar – LR:s sätt att reservera pengar i budgeten och på så sätt påverka utfallet.
– Jag har talat med ekonomer som anser att det här vore olagligt i det privata. Men det är ett sätt för LR att visa på att det är dåligt läge, men det kommer ändras mot valet så man kan visa att det blivit bättre, sa Runar Karlsson.
Mats Perämaa slog tillbaka.
– Centern argumenterar som att det inte finns några utmaningar framöver.
Sedan räknade finansministern upp en rad åtgärder som kommer kosta pengar, med betoning på det nyligen tagna beslutet om jämställda löner.
Kan ge 20 miljoner
I samband med tilläggsbudgeten presenterade vice lantråd Camilla Gunell (S) också lagförslaget om likviditetslån till lantbruksföretag och det nya stödet till småföretag. Det senare menar hon kan bli en riktig vinstaffär för Åland.
– Maxtaket för landskapet är 1,8 miljoner euro, som kan generera 20 miljoner till åländska företag. När Kauppalehti konstaterar att tillväxten på Åland inte är stor kan det här bli en möjlighet, sa Camilla Gunell.
Camilla Gunell hamnade också i en ordväxling med Runar Karlsson om hur mycket stöd landskapet kan ge till en biogasanläggning. Runar Karlsson har motionerat om att stödet bör vara 40 procent av investeringen, men Camilla Gunell konstaterade att det inte går att ge mer än 20 procent utan att notifiera det med EU. Men Runar Karlsson gav sig inte.
– Om man ger 40 procent har jag fått signaler från näringslivet att man är beredda att sätta igång. Då är det värt arbetet med att få det notifierat.
Högstbjudande
I tilläggsbudgeten ger LR landskapets fastighetsverk tummen upp att avyttra fler fastigheter. Det fick Obundnas Bert Häggblom att efterlysa ett bättre sätt att sälja från LR.
– Jag är inte nöjd med hur man sålde Bärö sjöbevakningsstation. Där gick man inte ut och sökte efter högsta bud. Det ska vara lika för varje ålänning att kunna köpa.

Jonas Bladh