Omvälvande minst sagt. Och utmanande.
Inte sedan andra världskriget har de folkvalda på Åland utsatts för så svåra tider som den här mandatperioden. Ja, ekonomiskt har det definitivt funnits perioder då läget varit mer ansträngt, men de senaste tre åren har vårt samhälle skakat i sina fundament.
Pandemin, med sin samhällsnedstängning och införandet av undantagstillstånd, skapade en verklighet för det självstyrda landskapet likt inget annat. Resandet i det närmaste upphörde, självstyrelselagen upphörde att gälla till vissa delar och behörigheter mellan Finland och Åland blev otydliga.
Självstyrelselagen har ju varit ett kapitel för sig och för andra gången på två mandatperioder kapsejsade revisionen av lagen. Återstart av det arbetet ska ske i vår.
Just som pandemin började släppa taget om oss startade Ryssland sitt överfall på Ukraina. Det gav inte bara en ny flyktingström utan också en energikris som lett till skenande inflation.
Jo, nog har det varit en tuff mandatperiod, och det ekonomiska läget gör att också den kommande perioden kommer att ha sina utmaningar. Frågan är hur väljarna kommer att värdera regeringspartiernas arbete under och efter pandemin.
Under den steg framför allt lantrådets Veronica Thörnroos parti Centern rejält i opinionsmätningen Åland gallup, men C har fallit tillbaka rejält efter densamma. Kritiken mot landskapsregeringen (LR) har de senaste åren framför allt handlat om att man inte lyckats minska budgetunderskottet trots att landskapet ökat skatteintäkterna markant. Likaså har oppositionen efterlyst reformer för att sänka driftskostnaderna, reformer som uteblivit.
LR har också spruckit i flera viktiga omröstningar och två partier har lämnat samarbetet, Hållbart initiativ och Ålands framtid.
Hur påverkar det här väljarnas förtroende för partierna som i december 2019 svor varandra trohet? En inte allt för vågad gissning är att inget av partierna tjänar speciellt på cirkusen.
För oppositionen har det också varit en annorlunda mandatperiod. Under stora delar av den har oppositionen hamnat i skuggan av de interna problem som landskapsregeringen haft. Men framför allt de två större oppositionspartierna, Liberalerna och Socialdemokraterna, har växt i opinionsmätningarna och ser i dagsläget ut att bli valets vinnare.
Men det är alltid en balansgång att vara utmanare. Det är en slak lina att balansera på mellan ansvarsutkrävande och gnäll. Om det blir för mycket av det senare – speciellt om man inte uppvisar konkreta idéer på hur saker och ting kan göras på annat sätt – riskerar man att tappa väljarnas uppmärksamhet.
En annan parameter som kommer att bli viktig mot valet är vem som kan samarbeta med vem. Inför den förra regeringsbildaren sade Liberalerna, som får ses som favoriter till att bilda nästa regering, bestämt nej till Obunden samling. Står det sig även nu?
Och kan C och Lib bilda en regering tillsammans, så som många önskar för största möjliga bredd i de svåra beslut som måste komma?
Ingen vet.
Detsamma gäller för alla de röster som blir ”fria” i och med att populära kandidater avstår från att kandidera. Vi vet redan att Bert Häggblom (Ob) med 550 röster, Fredrik Karlström (MSÅ, 338 röster) och Roger Nordlund (C, 487 röster) hoppar av landskapspolitiken. Vem tar hem dessa röster?
Många frågor återstår att besvara innan vi har en ny regering efter valet om 250 dagar.
Centern
Valresultat 2019: 27,8 procent/9 mandat.
Mandatperioden hittills:
Det har varit en prövande mandatperiod för valets stora segrare och regeringsbildaren Centern. Knappt hade man satt sig vid makten innan pandemin slog till. Den krisen klarade man väl och belönades i opinionsmätningarna för det säkra styret.
När pandemin sedermera släppte greppet om landskapet uppstod problemen. Regeringsbygget har under lantrådet Veronica Thörnroos varit mer än skakigt. Ålands framtid, Hållbart initiativ och Ob:s Stellan Egland har alla lämnat regeringsblocket och Jörgen Strand (MSÅ) var ute och vände.
Politiskt har Centern styrt regeringsarbetet och bland annat valt att inte hålla igen ekonomiskt. Stabilitet och en tillräcklig likviditet har varit ledorden. Men partiet har också gått på pumpen. Trots att man kunnat ana att det inte fanns majoritet för utredning av en Föglötunnel valde man att köra över sina regeringspartners och ta frågan till lagtinget där den röstades ned.
Utsikter inför valet:
Det är uppenbart att Centerns budskap inför valet är att pandemin förstörde mandatperioden och att man vill ha en ny chans att genomföra sin politik. Frågan är dock om partiet kan formulera denna politik. De senaste tre åren har varit mycket fattiga på C-visioner om vad man faktiskt vill göra med makten. För att få väljarnas förtroende bör Centern visa på idéer för framtiden.
Liberalerna
Valresultat 2019: 19,7 procent/6 mandat.
Mandatperioden hittills:
Liberalerna fick inte plats i regeringen trots att man klarade sig bättre än sina tidigare regeringskollegor i MSÅ och S. I oppositionsrollen har de liberala ledamöterna riktat in sin kritik på främst Centern, men också på Moderaterna vars borgerliga övertygelse man ifrågasatt i takt med att utgifterna i landskapets budget ökat.
Under mandatperioden har Liberalerna, inte minst genom partiets ledamot i finans- och näringsutskottet John Holmberg, tagit ett kliv högerut i den ekonomiska politiken.
Tidvis har de ledande företrädarna givit en bild av uppgivenhet inför att man inte fått gehör för sina tankar på kostnadsinbesparingar i budgeten.
Liberalernas lagtingsgrupp sprack också ifråga om Föglötunneln där Rainer Juslin tydligt tog ställning för en tunnel medan resten av gruppen är betydligt mer tveksam vilket ledde till hårda uttalanden från Juslin.
Utsikter inför valet:
Enligt opinionsmätningarna är Liberalerna i ledning inför valet i oktober, och hittills tycks partiet välja att sitta ganska still i båten vilket brukar vara ett bra recept för att förvalta en ledning.
Hotet mot Liberalerna, vid sidan av att något annat parti hittar en vägvinnande fråga, är att man uppfattas som lite gnälligt snarare än en konstruktiv kraft som vill förändra om de vinner valet.
Moderaterna
Valresultat 2019: 13,8 procent/4 mandat.
Mandatperioden hittills:
Tog stryk i valet och såväl socialminister Wille Valve som infrastrukturminister Mika Nordberg hamnade utanför lagtinget (de kom sedermera in som ersättare). Moderaterna säger sig vara nöjda med utfallet av regeringssamarbetet, men partiet har ändå fört en ganska tillbakadragen roll.
Tunnelfrågan – och här räknar vi också in debaclet kring elhybridfärjan och skadeståndet – har plågat Moderaterna som framstår som otydliga i frågan då man inte röstar med LR men inte heller tar speciellt öppen strid för sina åsikter.
Moderaternas ministrar, socialminister Annette Holmberg-Jansson och näringsminister Fredrik Karlström, fick mycket uppmärksamhet under pandemin men har inte fått lika stort utrymme det senaste året.
Utsikter inför valet:
Moderaterna ser ut att få kämpa för att behålla sina fyra mandat. Fredrik Karlström har meddelat att han inte avser att kandidera i valet vilket kan bli kännbart då han var partiets främsta röstmagnet förra valet. Ett av de partier som är mest i behov av nya, röststarka kandidater.
Moderaterna behöver skapa en tydligare profil i de klassiskt moderata frågorna – ekonomi och näringsliv – än vad man uppvisat de senaste åren.
Obunden samling
Valresultat 2019: 13,6 procent/4 mandat.
Mandatperioden hittills:
Tillsammans med Centern var Obunden samling förra valets stora vinnare. Under mandatperioden har partiet varit lite av regeringens busunge med flertalet utspel där man gått emot regeringslinjen. Partiordförande Bert Häggblom fick också mycket uppmärksamhet då han som talman stod värd för det svenska kungaparet och det finska presidentparet under Ålands hundraårsfirande i somras.
Ob har valt den riskfyllda vägen att vara regeringens rebeller, och frågan är om man belönas för det eller ses som en opålitlig partner av väljarna.
Utspelet från gruppledare Marcus Måtar kring att minska på skattegränsen, liksom infrastrukturminister Christian Wikströms egna linjer vad gäller skärgårdstrafiken har varit vattendelare.
Utsikter inför valet:
Det stora orosmolnet för Obundna är att Bert Häggblom ska sluta. Vem som ska ta över och vem som ska vinna tillbaka hans 550 röster blir intressant att följa. Det återstår också, som sagt, att se om väljarna belönar eller bestraffar partiet för att man valt att vara regeringens ”sanningssägare” i ett flertal frågor.
Ob har också, genom ledamoten Stellan Egeland, flirtat med väljare som också Åländsk demokrati lockat i frågor som berört vaccin och vindkraft. Hur påverkar det röstutfallet?
Socialdemokraterna
Valresultat 2019: 9,2 procent/3 mandat.
Mandatperioden hittills:
Tappade två mandat och nästan hälften av rösterna i förra valet vilket gjorde att partiet fått göra en omstart i opposition. När forna regeringskollegorna Liberalerna tagit ett steg högerut har Socialdemokraterna tyckts göra det motsatta och försöker tilltala väljarna som lutar åt vänster genom att tala en hel del om de svagaste grupperna och löntagarnas situation.
Socialdemokraterna tappade en hel del röster till Hållbart initiativ i valet, och riktade följaktligen in sig på det nybildade partiets problem att få gehör för klimatpolitik i regeringsblocket. I opinionsmätningarna som gjorts under mandatperioden tycks S ha fått gehör för sin nya position.
Utsikter inför valet:
Är relativt ensamma om vänsterhalvan i åländsk politik även om HI numera också är ett oppositionsparti och därmed inte en lika ”enkel” måltavla för S-kritik. Liksom för Liberalerna är utgångsläget bra och partiet räknar med en rejäl ökning i valet.
En av Socialdemokraternas utmaningar ligger i kandidatrekryteringen. Partiets tre lagtingsledamöter är välprofilerade, men bakom dem är det hittills ganska tunt. En rejäl kandidatlista är viktigt för att locka röster på Åland – lyckas S med en sådan?
Hållbart initiativ
Valresultat 2019: 8,3 procent/2 mandat.
Mandatperioden hittills:
Från att ha bildats bara ett halvår före valet tog HI plats i regeringen. Till en början såg arbetet ut att bära frukt även om oppositionen menade att partiet mer var ett miljöalibi för de andra partierna än en kraft att räkna med. Men allt eftersom började det gnissla. Solcellsstödet blev en affär när pengarna tog slut och miljöminister Alfons Röblom fick ta mycket av skulden, men det verkliga sammanbrottet kom strax därefter.
När HI inte fick ett datum för när klimatlagen skulle skickas till lagtinget valde man att kliva av regeringen mitt i budgetberedningen.
Efter avhoppet har HI fört en aktiv oppositionspolitik, men också fått rejält med pikar från de forna kollegorna i regeringskoalitionen.
Utsikter inför valet:
Hittills tycks avhoppet inte givit det lyft i opinionen som HI säkert räknat med. Klimat- och vindkraftsfrågor borde vara heta och ge HI en fördel som Ålands miljöparti, men i och med att Alfons Röblom klev av som minister släppte HI vindkraftsfrågan till Centern och klimatfrågan i stort har svårt att växa fram som stor bredvid andra åländska sakfrågor som ekonomi och självstyrelse där HI har svårt att få fäste i debatten.
Ålands framtid
Valresultat 2019: 4,7 procent/1 mandat.
Mandatperioden hittills:
Även Ålands framtid hoppade av landskapsregeringen då partiets ende lagtingsledamot Anders Eriksson förklarade att det inte gick att jobba med det ledarskap som LR bjuder. Fram till detta hade mandatperioden inneburit ett liv i skuggan av de andra regeringspartierna för ÅF, även om vissa vinster kunnat räknats hem.
ÅF fick en otydlig profil strax efter valet då Anders Eriksson på en presskonferens meddelade att han skulle hoppa över till Centern, för att några dagar senare ändra sig och kvarstå som ÅF-ledamot men i samarbete med C-gruppen.
Efter att ha lämnat regeringskoalitionen har Eriksson tidvis varit hård i sin kritik av den ekonomiska politik som förts, men också gentemot att jordbruket inte fått tillräckligt stöd i tuffa tider.
Utsikter inför valet:
Ålands framtid ser inte ut att ha fått något lyft i opinionen trots att självstyrelsefrågorna – partiets verkliga hjärta – har stått i centrum av politiken i flera år. Möjligen är ÅF:s i dag något oklara position i frågan, mellan självstyrelse och självständighet, en förklaring. En annan är att antalet namnkunniga kandidater som lyfts fram är få. Båda dessa områden blir viktiga för ÅF om man ska öka i valet.
Åländsk demokrati
Valresultat 2019: 2,9 procent/1 mandat.
Mandatperioden hittills:
Det har varit en svår mandatperiod för ÅLD. Enda ledamoten, Stephan Toivonen, var länge sjukskriven på grund av cancerbehandling. Under mandatperioden har partiet valt att positionera sig i populistfacket med utspel mot såväl covid-19-vaccin som vindkraftssatsningar.
Åländsk demokrati har i debatten i lagtinget hållit sig i mitten, i vissa frågor har man röstat med landskapsregeringen för att i andra sälla sig till oppositionen. Detta kan vara både en styrka och en svaghet då det visar en öppenhet för olika förslag, men också ger en svårtydd bild av var partiet står i, framför allt, den ekonomiska politiken.
Utsikter inför valet:
Åländsk demokrati var bara ett par tiotal röster från att åka ur lagtinget förra mandatperioden, och risken är att det blir lika tufft att återvinna platsen också i höst. Vindkraftsfrågan ser i dagsläget ut att vara ÅLD:s chans, men där utmanas man av delar av Obunden samling om de väljare som är motståndare till jätteprojektet.
Johan Lindström ersatte Stephan Toivonen i lagtinget under ett antal månader, blir han den andra kandidat som partiet så väl behöver för att inte framstå som en one man show?
