Kumlinges totala invånarantal var enligt Åsub vid årsskiftet 313, mot 307 året före.

– Vi har en handfull unga barnfamiljer i Kumlinge, och flera av dem börjar nu vara inne på barn nummer två, säger Satu Numminen, som jobbar med näringslivsfrågor i kommunen och dessutom leder det så kallade inflyttningsteamet.

I de familjer som de senaste åren valt att bosätta sig i kommunen är det vanligt att åtminstone en av föräldrarna har anknytning till Kumlinge sedan tidigare. Satu Numminen tror att möjligheterna till sysselsättning är en starkt bidragande faktor till deras beslut att välja Kumlinge som bostadsort. Att attrahera nya invånare som saknar tidigare koppling till kommunen har däremot visat sig vara svårare.

– Just nu söker vi lokalvårdare, barnskötare och lärare och vi har brist på närvårdare ... Det finns gott om jobb här, vi skulle behöva mer inflyttning för att få tjänsterna tillsatta.

Inga lediga bostäder

Något som förstås inte syns i fjolårets invånarstatistik är att 20 ukrainska krigsflyktingar, varav åtta är barn i dagis- och skolåldern, kommit till kommunen den senaste tiden genom privata hjälpinitiativ. I och med det har också de lägenheter som stått lediga hyrts ut, och även om flyktingarna är mer än välkomna – vilket inte minst märktes när kommuninvånare slöt upp för att ställa i ordning inför flyktingarnas ankomst – har ett dilemma uppstått.

– Lyckas vi nu hitta någon som kan komma hit och jobba har vi svårt att ordna bostad till personen.

De lediga jobben är i huvudsak sådana där man behöver kunna svenska, men förhoppningsvis kan åtminstone någon av tjänsterna erbjudas till ukrainare som nyligen anlänt till Kumlinge, säger Satu Numminen.