Sedan 2005 erbjuder svenska Simrishamn en kulturgaranti åt alla elever i grundskolan.

– Den innebär tre saker. Eleverna ska få uppleva professionell kultur, att de själva ska få pröva att skapa under sakkunnig ledning och det ska ske en kompetensutveckling och ett erfarenhetsutbyte mellan lärare och kulturpedagoger, säger Sylvia Carlsdotter som tog fram och utvecklade det prisvinnande konceptet i den skånska kommunen.

I går besökte hon Åland för i samarbete med landskapsregeringens och Nordens institut på Ålands projekt Kulturkraft hålla ett heldagsseminarium för rektorer, grundskolelärare, bibliotekarier, politiker och yrkeskonstnärer på Åland.

Barnkonventionen

Att få ta del av meningsfulla kulturupplevelser och själv få skapa är en mänsklig rättighet som är inskriven i FN:s barnrättskonvention.

– I Finland och därmed Åland fyller barnkonventionen 32 år i år. Den är alltså inskriven i lagen, säger Sylvia Carlsdotter som även arbetar med att informera om barnkonventionens innehåll.

Simrishamns kulturgaranti gäller samtliga elever från förskoleklass till och med årskurs 9 inklusive särskola, träningsskola och förberedande klass. Hon beskriver grunden som ett tydligt barnperspektiv, tillit till kulturens kraft och till den växande människans möjligheter.

Kultursatsningarna administreras rent praktiskt av den kulturpedagogiska enheten som har fast anställda pedagoger inom dans, film, foto, musik, sång, konst, drama, litteratur och cirkus.

Grundläggande var att hitta ett sätt att paketera kultursatsningen så att den inte upplevdes som betungande för skolorna utan som något positivt.

– Man måste respektera skolornas olika styrdokument och arbetssätt. Samtidigt som man respekterar kulturarbetarnas villkor. Samordning är alltså centralt.

Sköter allt praktiskt

Meningen är att inte öka lärarna administrativa ansvar. Arbetsgruppen bakom kulturgarantin presenterar färdiga koncept med lokaler och bussar bokade och klara.

– Det är viktigt att ha en dialog med hela arbetslagen på skolorna. Det är farligt om det blir personberoende så att allt faller om eldsjälen inte är på plats.

Kulturpedagogiska enheten ser till att ta in elevernas önskemål. På frågan om man dragit några slutsatser om vilken typ av kulturupplevelser som fungerar bättre eller sämre, svarar Sylvia Carlsdotter:

– Så länge det är högkvalitativt fungerar det. Även den som är ovan reagerar på kvalitet för det slår an något inom en.

Hon berättar om en ganska svår pjäs om Hitlers barndom som blev en drabbade succé för högstadieeleverna när den kombinerades med en utställning om nazismens framväxt och förintelsen.

– En flicka formulerade det så bra som att pjäsen förklarade hur Adolf blev Hitler, säger hon.

Mer kultur på fritiden

I Simrishamn har man dessutom kunnat att se att barnens kulturupplevelser i skolan ökat kulturkonsumtionen på fritiden.

– Efter att ha fått besöka och skapa i konsthallen drar de med sina föräldrar dit eftersom platsen inte längre upplevs som främmande.

Den bild Sylvia Carlsdotter hunnit skapa sig av de åländska förutsättningarna är att vi har alla möjligheter att göra något liknande, även om Åland med sin skärgård är geografiskt mer splittrat.

– Jag har förstått att ni har väldigt mycket kulturkompetens samlad här. Utmaningen blir kanske att lyckas nå alla barn. Men det går ju att lösa med samlade turnéer.