Som en av programpunkterna under Nordisk litteraturvecka och Åland 100 hölls i går en diskussion på Alandica om vilken roll biblioteken kan eller ska spela i framtiden. Evenemanget inleddes av kultur- och fritidschef Fredrika Sundberg, som har varit med och tagit fram förslaget till bibliotekspolitiskt program för Åland.

Landskapet är, säger hon, världens mest bibliotekstäta område.

– Vi har ungefär 30 bibliotek i dag, vilket betyder ett per tusen invånare. 40 procent av ålänningarna är aktiva låntagare men det är förstås många fler som använder biblioteken eftersom vi gör så mycket mer än att låna ut saker.

Biblioteken tas i dag för självklara, men det finns samtidigt inget övergripande styrdokument för det åländska biblioteksväsendet.

– Ryggraden i vårt biblioteksväsende är de 16 kommunbiblioteken och det är just dem som programmet handlar om.

Fredrika Sundberg berättar att det redan i dag finns ett fungerande nätverk, genom vilket biblioteken till exempel kan skicka böcker mellan varandra. Däremot finns det inte reglerat vad som till exempel krävs av biblioteken för att vara med i samarbetet. Dessutom är inte den service som erbjuds likvärdig, bibliotekens förutsättningar ser helt enkelt olika ut beroende på hur stora de är, var de finns och så vidare.

– Jag tror att det här bibliotekspolitiska programmet kan hjälpa biblioteken genom att deras uppdrag definieras och tydliggörs.

Hållbarhetsfokus

Kommittén, som också fördjupat sig i hur man jobbat med motsvarande frågor i Finland och Sverige, fick inledningsvis ett direktiv som vägkost i sitt arbete – de skulle utgå från den åländska hållbarhetsagendan.

Visionerna i programmet är indelade i fem fokusområden. Det första rör tillgänglighet. Det kan till exempel handla om att alla invånare ska ha tillgång till alla allmänna bibliotek oavsett var man bor. Dessutom ska det finnas enhetliga rutiner och regler på alla ställen.

– Vi har många små bibliotek och där har vi sagt att mer öppet borde vara ett bra komplement för att tillgängliggöra samlingarna.

Det andra fokusområdet handlar om information – användarna ska ha rätt till användbar och tillförlitlig sådan utan kostnad. Det ska biblioteken hjälpa till med bland annat genom att skaffa ett mångsidigt urval av medier i olika format och ”med tidsmässigt djup”. Det sistnämnda framhåller Fredrika Sundberg som särskilt viktigt.

– Det är faktiskt ingen annan än biblioteken som kan erbjuda det. I en bokhandel säljs böckerna på rea efter ett år.

I programmet sätts också ett fokus på berättelser. I det ingår allt som har med läskunnighet och läsfrämjande att göra. Besökarna ska dessutom kunna få informationen och berättelserna i den form och på det språk som matchar deras behov.

Demokratiuppdrag

Det femte fokusområdet rör bibliotekens demokratiuppdrag: Alla invånare ska ha likvärdiga förutsättningar till ett aktivt medborgarskap i samhället. Det betyder att biblioteken ska verka för att ge invånarna förutsättningar att informera sig och utbilda sig. Och just det här förutspår Fredrika Sundberg att är bibliotekens viktigaste uppdrag i framtiden.

– Vi kan på många olika sätt bidra till att minska samhällsklyftor.

Det program som nu tagits fram är endast ett förslag, innan något beslut fattas ska det ut på remissrunda.

– Det behöver inte bli exakt som vi föreslagit. Det viktigaste är att vi får ett dokument som berättar vad vi förväntas göra.

På sikt hoppas kommittén att det nya programmet också ska resultera i att Åland ska få en ny bibliotekslag, vilket är något som efterlysts i flera år.

– Det är vårt mål, men det är politikerna som stämmer.