Fotoklubben Obscuras utställningar har varje år ett nytt tema. Tidigare har medlemmarna fördjupat sig i områden som drömmar, speglingar eller svartvitt, men den här gången bestämde styrelsen att fokus skulle ligga på vilda åländska blommor.
Temat sammanfaller till viss del med det i utställningen ”Bland antenner och pistiller”, som Obscura hade i samarbete med landskapsregeringens miljöbyrå på kulturhistoriska museet i somras.
Då visades bland annat fotografier i makroformat av den köttätande växten sileshår, Adam och Eva och flera andra arter som är speciella för Åland.
– Men den här gången visar vi lite mer vanliga blommor, såna man ofta möter när man är ute och promenerar i naturen, säger styrelsemedlemmen Gunilla Jansson.
Blåvit dominans
17 medlemmar deltar och och sammanlagt ingår 33 fotografier i utställningen. På väggarna hänger bilder av växter som gullviva, ramslök, blåklocka, blodnäva och liljekonvalj.
Blåa och vita växter dominerar, men när urvalet gjordes försökte man få in så många färger och arter som möjligt. Gunilla Jansson har själv fotograferat den glatt gula johannesörten och renfanan. Renfanan känns igen på sina hårda blomknoppar som är samlade nästan som i små kvastar. Den påminner henne om barndomen på Simskäla, Vårdö och till skillnad från många andra tycker hon att den doftar gott.
Hemma i trädgården är hon väldigt mån om de vilda växterna.
– Jag tror att johannesörten har flyttats dit någon gång för länge sedan, men den dyker upp på lite olika ställen och där får den växa.
Fotat i skärgården
Just blommor hör till Keijo Sjöbloms favoritmotiv. På hans ena bild syns smällglimmens skira blommor mot en klippa av röd granit. Han har även fotograferat strandastern, en blomma som kan stoltsera med de häftiga färgkombinationen gult och lila. Växten ser ut att tränga sig ut ur en spricka i berget, och det är just på steniga stränder den trivs som bäst.
– Beroende på årstid finns mycket blommor ute i skärgården, de här har jag fotograferat på vår ö Norra Sängskär, i närheten av Kyrkogårdsö, säger han.
Humleblomstern, här fotograferad av Berit Sundman, är lätt att känna igen på sina bockande, klocklika blommor. Hon ställer även ut en bild av en majviva.
– Majvivan är inte lätt att hitta om man inte känner till något växtställe, jag har fotograferat den på Nåtö på en ganska sank plats, säger hon.
Ringblixt
Det finns flera utmaningar med att fotografera blommor. Fotografen ska gärna ner på marken för att komma i någorlunda samma höjd som växten.
– Skärpdjupet är också en utmaning. Man vill ha blommorna väldigt tydliga, medan bakgrunden inte ska vara det, säger Gunilla Jansson.
Lennart Alexandersson, Årets fotograf i Obscura, har använt ett makroobjektiv när han fotograferat en flockfibbla ute på Mariehamns seglarförenings klubbholme i Föglö.
– Jag ville vara säker på att bara fotografera vilda blommor, och på Möholm finns inga planterade växter.
Han tog bilderna i början av hösten och använde sig av en ringblixt, som monteras på objektivet.
– Blixten når inte längre än till blomman, därför är bakgrunden svart.
Utställningen visas på tisdagskvällar klockan 19-21 fram till jul.