Inför uppförandet av den planerade vindkraftparken krävs enligt lag ett miljötillstånd där en miljökonsekvensbedömning ska göras innan tillstånd ges. Detta då projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det danskägda teknikkonsultbolaget Ramboll Finland utför på uppdrag av Ilmatar Offshore arbetet med miljökonsekvensanalysen av området kring platsen för de planerade vindkraftparkerna.
Syftet med avgränsningssamrådet är att ge allmänheten en möjlighet till insyn och påverkan till arbetet med miljökonsekvensbedömningen. Synpunkter från allmänheten och berörda myndigheter bidrar till ett bättre underlag i konsekvensbedömningen och framtida beslutsfattande.
– Vi vill få in lokalbefolkningens kunskap och kännedom om de aktuella områdena. De sitter på obetalbar information som vi gärna tar emot, säger Axel Andersson, som leder arbetet med miljökonsekvensanalysen.
ÅMHM samlar in synpunkter
För att säkerställa att samtliga synpunkter beaktas i den kommande miljökonsekvensbedömningen tar ansvarig myndighet Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) in dessa skriftligen.
– Vi är här för att legitimera processen och höra diskussionerna som förs. Genom att allmänheten lämnar in synpunkter till oss blir dessa en offentlig handling som registreras och skickas vidare till Ilmatar. Detta är ett sätt att säkerställa att Ilmatar får tillgång till alla åsikter, säger Helena Boman, sektionschef vid ÅMHM.
För den som vill lämna in en åsikt eller synpunkt kan detta göras skriftligen per e-post eller post till ÅMHM fram till den 15 september.
Håkan Lindved, miljökonsult vid Ramboll Sverige, redogör kortfattat kring de undersökningar och utredningar som kommer göras till miljökonsekvensbedömningen.
– En förändring av miljön är ofrånkomlig. Vi ska nu utreda hur och vad som kan tänkas påverkas och i vilken omfattning, säger Håkan Lindved.
Men det är inte bara miljöfrågor som får fokus under frågestunden. Bland annat önskar åhörare få veta vilken effekt vindkraftparken kommer ha på turismen, då de stora kraftverken på upp till 400 meter påverkar den visuella bilden av skärgården. Även effekten av kraftverkens belysning önskas det mer svar om, samt hur man säkerställer att parken monteras ned när dess livslängd tagit slut.
– Allt detta kommer vi undersöka i miljökoneskevensbedömningen. Den färdigställs under år 2024 och presenteras i början av år 2025, säger Axel Andersson.
Kritik gällande upplägg
Avgränsningsamrådet, som inleds med en presentation över det aktuella projektet och kommande arbete, avslutas med ett upplägg där olika experter sitter vid separata bord och deltagarna ges möjlighet att gå runt mellan borden och ställa frågor. Upplägget väcker dock kritik från åhörarna. Bland annat lyfts synpunkter om att man missar mycket diskussioner, och därmed mycket information, som bara ges till de som sitter vid ett specifikt bord. Önskan om en gemensam frågestund i plenumform lyfts fram och får brett understöd.
Illmatar Offshore, tar önskemålet till sig.
– Vi vill och behöver träffa de här besökarna igen i en öppen fråga-svar-diskussion som får ta längre tid än den vi hade att erbjuda under torsdagskvällen. Planeringen av detta tar vi genast tag i, skriver Anna Häger, regionschef vid Illmatar Offshore, till Ålandstidningen.
I jakt på information
Ros-Marie Sandström bor på Dånö i Geta och har kommit till avgränsningssamrådet för bilda sig en uppfattning om vad projektet har för konsekvenser för deras närmiljö. Hon är positiv till presentationen de fått ta del av och möjligheten att få mer svar på sina frågor.
– Jag är speciellt intresserad av hur det här påverkar miljön, främst på den här platsen, säger Ros-Marie Sandström.
Hon får medhåll av Emma Lyyski som även hon är på plats för att få mer svar på funderingar kring miljöpåverkan.
– Jag är med i samfälligheten både som mark- och vattenägare och vill gärna veta mer om hur detta projekt påverkar oss, säger Emma Lyyski.
Jan Haglund och Clas-Göran Björke deltog i avgränsningssamrådet som stugägare i det berörda området.
– Jag ser det här projektet som något nödvändigt. Min grundinställning är positiv, vi behöver förnybar energi. Men jag vill också veta vad det innebär för vårt samhälle, säger Jan Haglund.
Vattenägare önskar inkluderas
En av de röster som gjorde sig hörda under frågestunden var Anders Janssons, ordförande för Östergeta bys samfällda. Han har sedan förra hösten försökt få kontakt med berörda parter med en fråga om varför de närliggande vattenägarna inte blivit inbjudna som parter i de referensgruppsmöten som hållits i och med arbetet med avgränsningssamrådet.
– Jag har fått ett löfte nu om att vi kommer bli inbjudna framöver. De hade förbisett oss då inbjudningarna skickades ut. Det känns bra att vi får vara med från och med nu. Överlag är jag positivt inställd till vindkraft men bland annat ljusen från dem gör mig fundersam. Om det finns bättre teknik kanske det är dags för en lagändring så man kanske kan skärma av ljusen neråt i stället för rakt in mot land, säger Anders Jansson.
