När landskapsregeringens partier förhandlade om årets andra tilläggsbudget var det mer pengar till kommunerna som var den svåraste knuten att lösa. Till slut kom partierna överens om en skrivning i budgeten om att två referensgrupper ska utreda landskapsandelssystemet i snabb takt, med kraftigt begränsade uppdrag, och att minst två miljoner euro sedan ska överföras till kommunerna i en budget i höst.

Förslaget fick dock kritik från såväl Socialdemokraterna som Liberalerna när lagtinget debatterade budgeten. Camilla Gunell (S) menade att om det finns pengar att ge till kommunerna borde också ålänningar som har svårt att klara kostnaderna med stigande energi-, bränsle- och matpriser få stöd.

– Det finns ju pengar. Här finns två till fyra miljoner som man nästan med våld vill ge till kommunerna. Då har vi nog också råd att titta på hur ålänningarna ska klara den här krisen, sade hon.

Mer i plånboken

I den följande replikskiftet svarade finansminister Roger Höglund att ökade landskapsandelar kan leda till att kommuninvånarna har mer pengar att röra sig med.

– De pengar vi aviserar, minst två miljoner, kommer kommunerna till godo och kan användas till exempelvis skattesänkningar och det ger mer pengar i plånboken, sade Höglund.

– Man ska alltså ge pengar så att kommunerna kan genomföra skattesänkningar?, frågade Gunell.

– Det är ett exempel på vad man kan göra. Vi vet att kommunerna mellan 2019 och 2021 höjde skattesatserna, svarade finansministern.

Katrin Sjögren (Lib) instämde med Camilla Gunells kritik mot finansministerns tankegångar.

– Jag hamnar också lite med hakan i bänken om man tänker att pengarna till kommunerna ska gå till skattesänkningar. Vi har det nog riktigt råddigt i politiken.

Rött skynke

Marcus Måtar (Ob) red ut till finansministerns försvar och gick till attack mot Socialdemokraterna.

– Det är som ett rött skynke att ge pengar till kommunerna. De får absolut inte användas till skattesänkningar, men får de användas till löneförhöjningar? Till att man bibehåller en fin barndagvård? Varför är det så farligt att ge pengar till kommunerna?, frågade han.

– För mig är kommunen en väldigt viktig beståndsdel i den nordiska välfärdsmodellen, men nu finns inget ekonomiskt behov. Ingen från landskapsregeringen har kunnat säga vad de två till fyra miljonerna ska användas till, det enda vi vet är att det är ett tre år gammalt vallöfte att återställa landskapsandelarna. Men det finns inget reellt behov, svarade Camilla Gunell.

Överbeskattade

John Holmberg (Lib) var inte emot tanken på skattesänkningar, men väl den modell som finansministern öppnade för.

– Ålänningarna är rätt överbeskattade, men att ofinansierat börja dela ut landskapsandelar för att kommunerna ska kunna sänka kommunalskatten är fel. Vi kan inte gå till banken för att bedriva skattepolitik när vi inte ens vill införa skatteavdrag för alla ålänningar, sade Holmberg.

Finansminister Roger Höglund var inte svaret skyldigt.

– Mig veterligen har inte landskapet Åland banklån i dag och kommer heller inte att ha det på ett bra tag framöver.

Lagtingets finans- och näringsutskott ska nu behandla den andra tilläggsbudgeten.