Nathalie Wikström studerar till sjukskötare vid yrkeshögskolan Arcada. Under hennes andra år gjorde hon sin praktik vid Helsingfors universitetssjukhus (HUS).  

– När man söker praktikplats på HUS kan man göra det via en särskild sajt på nätet. Där brukar det framgå att handledningen sker på finska och svenska.

Men för Nathalies del blev de bristande kunskaperna i finska en belastning.

– Det ska vara helt okej att göra sin praktik där även om man inte kan finska eller svenska så jättebra. Det här är ju ändå ett tvåspråkigt land, säger hon.

Nathalie och en av hennes åländska vänner har tidigare gjort praktik på en annan avdelning vid HUS och har bara goda erfarenheter av det.

– De var gulliga och försökte lära sig bättre svenska, men på den här andra avdelningen var det inte så.

Fick inget stöd

Nathalie och hennes vän fick höra från första dagen på den nya avdelningen att handledarna var osäkra på hur det skulle fungera när inte praktikanterna kunde finska. Nathalies vän avslutade praktiken efter några dagar, men Nathalie hade inställningen att hon vill lära sig bättre finska under praktiken, och fortsatte.

– Jag var jättemotiverad att lära mig finska, men när det var en mellanvärdering och de fortfarande sade att det inte skulle fungera, blev min lärare arg. Hon sade till handledarna att alla har sina svagheter och brister under praktiken.

Nathalie kände ändå inget stöd från avdelningen och gav till slut upp.

– Jag kände att om de inte tror på mig att jag klarar det och inte visar att de stöder mig, blir det väldigt tungt att vara kvar.

Nathalies lärare lovade ta kontakt med avdelningen, men Nathalie vet inte hur det följts upp.

Uppmärksammat i riksmedia

Nathalie och andra studerande i samma situation kontaktades av rikstidningen Hufvudstadsbladet. I samband med den publiceringen och den fortsatta debatten på sociala medier visade det sig att problemet är vanligt, att svenskspråkiga inte får den hjälp de behöver under praktiken.

Hur gick det med din praktik, blev den godkänd?

– Jag fick två veckor av sex godkända, men måste göra resten på något annat ställe. Det är väldigt svårt att hitta en praktikplats och det är väldigt irriterande att hamna efter.

Nathalie betonar ändå att det finns många praktikplatser där man tar väl hand om även svenskspråkiga. Den här gången blev det en dålig erfarenhet.

– Det är tråkigt och jag förstår att det har med patientsäkerheten att göra att man ska kunna finska. Men någon gång måste man få chansen att lära sig prata finska och då är praktik en bra möjlighet.

Nathalie vill inte heller avskräcka någon från att studera vård i Finland. Hon menar att det är viktigt med svenskspråkig vårdpersonal även i Finland.

– Många patienter behöver vård på svenska. Vi är viktiga.

Det hon vill ha sagt är att bemötandet ska vara bra, även mot svenskspråkiga.

”Branschen blir allt mer finskspråkig”

Maria Forss, akademichef för akademin företagsekonomi och vård vid yrkeshögskolan Arcada, menar att det är beklagligt att svenskspråkiga studeranden bemöts dåligt på grund av otillräckliga språkkunskaper i finska.

 – Vårdbranschen kännetecknas för sin tvåspråkiga kultur, och det är viktigt att det finns vårdpersonal som också kan svenska, säger hon.

Från yrkeshögskolan Arcadas sida är man besvikna över att dessa typer av händelser uppstår på praktikplatsen. Maria Forss, akademichef för akademin företagsekonomi och vård, menar att det är mycket beklagligt att svenskspråkiga studeranden bemöts dåligt på grund av språket, men också att det inte är något som hör till vanligheterna.

 – Det är ovanligt att sådana här situationer uppstår och att studerande blir dåligt bemötta under sin praktik. Vi uppmanar alltid att ta kontakt med högskolan när något sådant händer så att vi tillsammans kan hitta en lösning på problemet. Högskolan ska säkerställa en trygg läroupplevelse och stödja i lärandet, så det är viktigt att våra studeranden känner att de utvecklas och är trygga under sin praktik, säger hon.

Viktigt med svenskspråkiga vårdare

Högskolan har kontakt med olika aktörer inom vårdbranschen, som till exempel med representanter från välfärdsområdena där det allmänt diskuteras studenternas praktiker, vad som förväntas av dem när de är färdigutbildade och behoven inom vårdbranschen. Själva praktiken är det dock upp till de studerande att söka via en nationell digital plattform som sedan praktikhandledaren på högskolan godkänner.

 – Vårdbranschen kännetecknas som alla andra arbetsplatser i Finland för sin tvåspråkiga eller till och med flerspråkiga kultur, och det kan vara svårt att få en praktikplats som enbart är på svenska i Finland. Vi försöker uppmuntra studenter som är svaga i finska att ta del av det finska språket i högre utsträckning och kanske jobba på sidan om på finska. Därtill ingår undervisning i finska i studieplanen för alla våra studenter, säger hon.

Hon poängterar dock att det är viktigt att det finns vårdpersonal som också kan prata svenska.

 – Speciellt som sjuk kommunicerar man helst på sitt modersmål som kan vara svenska. Vårdutbildningen på svenska behövs för att kunna stärka tvåspråkigheten inom vården.

Stor personalbrist

Högskolan kan också stöda och uppmuntra praktikplatser som känner att de kanske inte har tillräckliga kunskaper eller möjligheter att ta emot svenskspråkiga studeranden, att tänka om.

 – Vi har en vårdbransch med stor personalbrist, och även om det är viktigt att trygga patientens krav på att få vård på sitt modersmål, så ska man också ges möjligheten att lära sig det andra inhemska språket om man är inställd på det. Personer som är tvåspråkiga är dessutom väldigt eftertraktade på arbetsmarknaden, säger hon.