Anna Johansson deltar som representant från Åland.

– Det bästa har varit att hänga och lära känna nya vänner. Det har varit jätteroligt att träffa nya personer som är likasinnade, säger Anna Johansson

Enligt Pauline Tomren, ordförande i nordiska unga gröna och representant från norska Grønn Ungdom, får miljöpartierna mycket hat eftersom de kämpar för klimatet och klimatfrågor.

– Det har varit många konspirationsteorier om att klimatförändringen inte skulle vara på riktigt. Jag tror att de skapar mycket ilska och hat som sedan riktas mot miljöpartierna, då folk inte vill inse vilka problem vi står inför, säger Pauline Tomren.

Hur ska man gå tillväga för att få folk att engagera sig i klimatfrågor?

– Jag tror att man måste föra en diskussion och lyssna på den andra sidans åsikter och tankar. Man måste respektera deras sätt att se på saken men samtidigt lyfta fram fakta till dem, säger Henriikka Rautanen, från De Gröna i Finland.

Individens val

En del personer anser att de val vi gör i vår vardag inte har någon effekt på klimatet, eftersom det finns många större länder som har en större mängd utsläpp. Vad tänker ni om den logiken?

– För det första skulle jag vilja fråga dem hur de tror samhället skulle se ut om alla tänkte på det sättet. För det andra lyfter dessa personer ofta att det finns många större länder som exempelvis Kina som har väldigt stora mängder utsläpp. Det stämmer att Kina och många andra länder har stora utsläpp, men om man ser utsläpp och föroreningar per capita så har vi i Norden väldigt höga siffror. Dessutom producerar Kina varor som sedan används av oss och vi måste ta ansvar för det, säger Iina Vahtari, från De Grönas ungdomsparti i Finland.

– Även om alla har ett eget ansvar så är det politikernas uppgift att göra det så lätt som möjligt för folk att välja mer hållbara alternativ i livet. Jag tror att cirka 40 procent av befolkningen inte behöver ändra på så mycket i sin livsstil utan främst de rikaste, säger Pauline Tomren.

– Det är jätteviktigt att man tänker på sina egna val, hur mycket man använder bilen och hur mycket kläder man köper, för alla små saker blir stort i slutändan, tillägger Hadis Ashyar.

Sinkar demokratin

Vad är era tankar om dagens hårda debattklimat?

– Jag tror att det beror mycket på polariseringen. Folk glider längre isär och många vill inte ens försöka lyssna på varandra längre. Det hårda debattklimatet har till och med lett till att folk inte vill engagera sig inom politiken, säger Henriikka Rautanen.

– När vi hade kampanj inför kommunalvalet kom det fram många unga till oss och berättade att de gärna skulle ställt upp i valet men att de är så pass rädda för det hårda debattklimatet nu. Det påverkar i sin tur själva demokratin då folk inte vill delta i politiken då de är rädda för den respons de skulle kunna få då, säger Iina Vahteri.

Varför valde ni att engagera er i just klimatfrågor?

– Det är otroligt orättvist att de människor i världen som bidrar minst till utsläpp är de som får lida mest av klimatförändringarna. Det finns många problem som kan förhindras om vi minskar våra utsläpp av växthusgaser, säger Pauline Tomren.

– Just nu har vi fortfarande tid att fixa det vi förstört fram tills nu, men vi måste verkligen handla nu och inte imorgon, säger Hadis Ashyar.

– Det som irriterar mig är när man pratar om klimatförändring och människor tror att det finns ett alternativ där vi fortsätter att leva våra liv som vi gör nu och att framtiden kommer att vara densamma. Framtiden kommer inte att vara som det är nu, det är inte ett alternativ att vi fortsätter som vi gör just nu, säger Iina Vahteri.

Lägret arrangeras gemensamt av De Grönas ungdomsparti i Finland, Hållbart Initiativ på Åland, Grön ungdom i Norge och Grön ungdom i Sverige, och finansieras av Nordiska Ministerrådet.