Frågan om den havsbaserade vindkraftens vara eller icke-vara på åländskt vatten engagerar. I debatten vägs fördelarna mot nackdelarna, och en tydlig linjedragning finns mellan förespråkare och motståndare. Däremellan ryms en stor grupp som fortfarande väger de olika argumenten mot varandra och vill ha mer information.

Frågar man landschefen för Åland (med den nya titeln öambassadör) Anders Wiklund vad det åländska samhället får ut av att OX2:s projekt förverkligas backar han bandet till 2021, då OX2:s partner Ålandsbanken Fondbolag tog fram en rapport tillsammans med konsultbolaget Afry.

Slutsatsen i rapporten var att Noatun, om projektet förverkligas, skulle kunna generera intäkter till samhället på 200 miljoner euro per år. Inkomsterna skulle flyta in i form av arrenden, fastighetsskatter och även från det kluster för service och underhåll som skulle byggas upp lokalt. Värdet av elproduktionen var inte inkluderad i siffran.

– Det går helt enkelt inte att komma från att det skulle ge fastighetsskatt och inkomster för arrendena av vattenområdena – och här pratar vi om områden på 1.600 kvadratkilometer totalt på norra och södra sidan, säger Anders Wiklund.

Samhällsoro

Den här dagen är Ålandstidningen egentligen på Björkskär i Saltvik för att skriva om projektet som bär holmens namn. Men efter provsmakningen av alger och en rundtur till de platser där olika modeller för framtida odling testas i havet, slår vi oss ned för att avhandla de frågor som om och om dyker upp i vindkraftsdiskussionen.

Vad uppfattar du att är den största orosmomentet bland ålänningarna?

– Det finns två olika typer av oro. Den ena finns bland de generella motståndsgrupperna i Sverige och Finland och även här. Där spelar det ofta ingen roll vad man kommer med för fakta eller information för de lyssnar inte. Men den genuina samhällsoron ska man verkligen ta på allvar och lyssna på.

En frågeställning som ofta ställs är hur vindkraftparkerna ser ut när de väl är på plats – och mer specifikt hur de påverkar horisontlinjen.

När de gäller den här frågan har Ilmatar Offshore och OX2 Åland valt olika vägar. Ilmatar presenterade nyligen en illustration av hur horisontlinjen skulle kunna se ut när verken är på plats. OX2 Åland avvaktar å sin sida med sådana bilder, och presenterar dem i stället i ett så sent skede som möjligt av MKB-processen.

– Först måste man ta reda på vad som går att bygga. Vissa saker försvinner på grund av fågelstråk, andra kan inte byggas av geologiska eller kommersiella orsaker. Det är onödigt att skrämma upp folk i onödan med ett ”worst-case scenario”. När vi kommer längre och vet vad som försvinner visar vi hur det kan se ut.

Det finns en oro kring ljusbilden nattetid. Går störande ljus att komma från på något sätt, till exempel genom hur ljuset vinklas?

– Det pågår mycket utveckling kring de delarna, och även kring vilken typ av ljus det ska vara. I vårt intresse ligger att det ska vara så lite störande som möjligt.

Villkoren sätts

Arrendeavtalet kan se ut på olika sätt. Ett vanligt upplägg är att en viss summa utgår till vattenägaren när avtalet skrivs på. Den andra delen utgår när arbetet med konstruktionerna inleds i vattnet och den tredje när turbinerna väl är i gång.

– Det sista steget kan antingen vara en fast arrendesumma eller en procent på den el som produceras. Vi ser från andra projekt att det är bättre för lokalsamhället att i slutändan också ha procent på det som produceras eftersom det då ligger i det gemensamma intresset att projektet blir bra.

Oavsett ligger det i landskapets intresse att gå in och se över hur arrendeavtalet kan optimeras, säger Anders Wiklund.

– Det ska bli så bra som möjligt för ålänningarna, men måste samtidigt sättas på en nivå där projektet kan förverkligas. Här måste man hitta en balans.

Hur är det med avvecklingen av vindkraftverken?

– Precis som med allt annat stort man bygger kan man sätta garantier och det är vanligt att man har en bankgaranti. Går någon som byggt i konkurs finns det då pengar avsatta för nedmonteringen.

Finns pengarna från dag ett eller kommer de under processen?

– Det beror på hur markägarna ställer kraven och det skulle förvåna mig om de inte kräver att bankgarantin finns så fort det bestäms att det ska byggas.

När det gäller själva fundamenten är det inte så vanligt att de plockas bort, säger Anders Wiklund. Ofta har de blivit artificiella rev, men det går också att göra det som kallas ”power up”, det vill säga att nya turbiner placeras på samma ställe.

– Vi väljer ju områden där det är bra vindförhållanden och norr och söder om Åland finns de blåsigaste ställena i Östersjön. De här platserna är värdefulla för att de har mycket vind, och vinden försvinner inte över tid så länge vi inte får drastiska skillnader i klimatet. Det är alltså en stor chans att du vill förnya turbinerna på samma plats.

Samexistens med försvaret

Bolaget försöker fortfarande hitta lösningar för Noatun Syd. Ålands södra havsområden är utmanande för Försvarsmaktens regionala kontroll och försvaret kan ensidigt stoppa ett projekt om bedömningen är att det försvårar territorialövervakningen.

– Vi har bra och regelbundna dialoger med dem. Att bygga vindkraftparker där parkerna faktiskt kan förbättra möjligheterna till övervakning har redan gjorts i Nordsjön, där man installerat olika radarlösningar på vindkraftparkerna, säger Anders Wiklund.

Ställer sig Försvarsmakten sig positiv till det?

– Jag kan inte gå in på vad som sägs, men jag kan säga att vi fortsätter föra dialog och det skulle vi inte göra om vi inte trodde att det skulle finnas lösningar på sikt.

Fastighetsskatten

I somras skrev sex av de åländska partierna under ett avtal som ska trygga utvecklingen av den havsbaserade vindkraften.

– Vi brukar vara duktiga på att köra stora frågor som tunnlar och skärgårdstrafik i sank och i och med att partierna skrev under ett intentionsavtal hoppas jag att man får en långsiktig riktning även över valen, säger han.

Samtidigt är det en sak vad partiledarna säger och en annan vad politikerna ute i kommunerna gör.

– Jo, och en fråga vi får hela tiden är hur mycket fastighetsskatt det blir. Det beror på hur många och hur stora turbiner och i vilken kommun. Men i slutändan kommer man exakt att kunna se vad det innebär penningmässigt för kommunerna. Beloppen måste sedan vägas mot möjligheten att man kanske får se ett vindkraftverk när man är ute med sin båt i skärgården.

Snäv tidsram

Anders Wiklund ser det som en fördel att det är ålänningar som håller i trådarna i projektet.

– Jag vill kunna se folk i ögonen i kön på Kantarellen, vi vill inte ställa till med något utan vi vill att det ska bli bra för våra barns och barnbarns framtid.

Men det måste vara ett dilemma, du har ju ett bolag att företräda medan landskapet är motpoolen.

– Det är därför det är svårt att nå fram till dem som säger att OX2 bara vill roffa åt sig pengar och att Ålandsbanken ska sko sig på fondernas serviceavgifter. Visst kan man ha den synen men jag känner att ska någon göra det här så är det Ålandsbanken, ett flaggskepp bland Ålands varumärken. Sedan kan alla som vill i framtiden gå in i fonderna.

Sedan starten har OX2 tryckt på att det är viktigt att komma i gång så snart som möjligt.

– Ska det byggas något måste man också titta på vad som händer runt omkring oss. När vi säger det brukar det komma emot: ”De har så bråttom för att de vill roffa åt sig pengar och köra över ålänningarna”. Men gå in på Forsstyrelsens hemsida och titta på hur många havsbaserade vindkraftsprojekt de finska myndigheterna har från Åland upp till Vasa. Det är tolv områden som staten ska arrendera ut, och det gör den redan inom tre till sex månader.

För en utomstående ser det ut som en kapplöpning mellan OX2 och Ilmatar. Hur ser du på det hela, är ni stressade?

– Nej, vi gör vår grej och förväntar oss att det kommer in många till bolag senare. Vi är mer oroliga över att landskapet ska dra ut på tiden med att sätta villkoren och bestämma tiden för när auktionen ska vara. Det finns fruktansvärt med projekt i Östersjön och det konkurreras om samma fartyg, samma turbiner, samma kablar och ofta samma nätanslutningspunkter. Dessutom är det brist på kaptener till jättefartygen som ska bygga.

Hur ser materialtillgången ut?

– Det är enormt långa väntetider på turbiner, och lägger du en liten beställning kommer du inte ens in i kön. Tillverkarna har utmaningar eftersom komponenterna blivit dyrare plus att det är ett race i teknikutvecklingen då alla vill bygga större och större och tillverkarna hinner inte optimera sina produktionsprocesser.

Personlig bedömning

Men lika säker som Anders Wiklund är på att havsbaserad vindkraft skulle generera stora inkomster till Åland är han på att ålänningarna behöver vänja sig vid att turbinerna syns när de väl står i havet.

– Det kommer man inte ifrån, och då måste man väga in vad alternativen framåt är. Det är klart att allt inte är guld och gröna skogar, det finns nersidor också. Det är en subjektiv bedömning av hur man upplever ett vindkraftverk. Är det något som känns rofyllt, som skapar en framtidstro och som man är stolt över eller tycker man att det är det värsta man sett? Det där är olika från person till person. Fakta och data är lätt, hur något uppfattas är svårare.